Tips på litteratur inför resa till Israel och Palestina

Så här har böckerna presenterats i vårt nyhetsbrev Jerusralembrev

Jerusalembrevet 2 – 2021

I skuggan av muren av Tomas Andersson och Stefano Foconi(Carlssons Bokförlag) Författarna har gjort många resor i Mellanöstern, och skrivit flera böcker om området. I boken får vi möta människor på båda sidor av muren. Intervjuerna, eller snarare samtalen, varvas av kapitel med fakta och historia. Tonen i samtalen är frågande och ödmjuk, men utan att väja för de svåra frågorna som vi ofta ställs inför på våra resor. Frågorna ställs i stället på sin spets, vilket gör att jag får följa personernas tankar och får en ökad inblick och förståelse för vad som format deras situation och livsval.

Magnus Stenberg

Jerusalembrevet 1 – 2021

Överlevarna av Bernt Hermele och Cato Lein (Ordfront). I boken får möta överlevande från Förintelsen boende i Sverige och dela deras berättelser om tiden före. Alla dessa normala liv i en vardag där det kunde anas att något hemskt var på gång men inte kommer det att hända här. Sedan finns också vittnesbörden från lägren. Om familjemedlemmar som försvinner in i gaskamrarna. Om svält, misshandel och förnedring och ofta en skuld över att ha överlevt.

Helt vanliga män av Christopher R. Browning (Norstedts). Browning djupdyker i berättelsen om den tyska Reservpolisbataljonen 101 som går in i en polsk by och mördar 1500 judiska barn, kvinnor och gamla. Hur förklarar vi det? Var de monster eller psykiskt sjuka? Svaret är mer skrämmande än så. Detta var helt vanliga män. Männen i bataljonen kunde välja att säga nej utan något straff. Bara ett fåtal gjorde det. Brownings slutsats är att rädslan för att hamna utanför gruppen driver människor till omänskliga handlingar.

Eva Danielsson

Jerusalembrevet 4 – 2020

Parisaren För ungefär ett år sedan åkte jag till Betlehem för att vara med på en “book launch”, eller ett ”boksläpp” som vi ibland säger på svenska. Ett trettiotal personer var samlade i en vacker gammal stensal. Isabella Hammad, en ung författare född i London av palestinska föräldrar, berättade om sin debutroman “The Parisian”. Nu har den kommit på svenska. (Norstedts förlag) Det är början av 1900-talet. Den unge Midhat växer upp i Nablus, men beger sig till Frankrike för att studera medicin.Det blir många kulturkrockar i ett Europa som befinner sig i krig. Kärleken blir komplicerad och så småningom återvänder Midhat till Palestina. Berättelsen är en roman, men ger en inblick i och förståelse för ett Palestina före andra världskriget. “Jag kände igen miljöerna i Nablus” sa en av deltagarna i en våra studieresor som läst boken. En recensent skriver: “Det här är en underbar bok att läsa i sommar.” Men det går lika bra i jul! Varför inte starta en bokcirkel?

Lars-Inge Claesson

Jerusalembrevet 3 – 2020

James Martin – Jesus en resa genom hans liv. James Martin är amerikansk jesuitpräst och författare. Den här boken om Jesus har precis kommit ut i pocket på Libris förlag. Det är både en berättelse om James Martins pilgrims-resa i det heliga landet och en skildring av Jesu liv och uppmaning till eftertanke.

Jan-Olof Johansson – Pilgrimsbok för färd i heligt land. Johansson är biskop emeritus i Växjö stift och ordförande i Svenska Jerusalems- föreningen. Han har lett ett stort antal resor till det heliga landet. Den här boken skrev han delvis för sin gamle far som aldrig hade möjlighet att resa till de heliga platserna. Boken har några år på nacken men är också fin att ha med som utgångspunkt för samtal och för andakter.

Erik Beijer – Bibelns land resans mål. Det här är en gammal klassiker som endast kan hittas på antikvariat, på vissa bibliotek eller i någons bokhylla. De dagsaktuella poli-tiska händelser som beskrivs är inte så aktuella längre men den historiska genomgången och placerandet av heliga platser i deras sammanhang håller än

Jerusalembrevet 2 – 2020

Fredrika Bremer: Resa i den gamla världen – Palestina. Fredrika Bremer (1801-1865) var en väl känd, läst och uppskattad person när hon levde. Hon kämpade för sin rätt att som ogift kvinna få förvalta sitt eget arv och förmögenhet och blev en föregångare i kampen för kvinnors rättigheter. Hon gjorde en resa till USA 1849 och skrev boken Livet i den nya världen, och 10 år senare 1859 är det dags att besöka den gamla världen Palestina. Hon är på resande fot från januari till juni och besöker Jaffa, Jerusalem, Betlehem, Tiberias, Nasaret, Döda havet, Haifa och slutligen Beirut. (…) Hon är mån om att få möta människor från olika kulturer och religioner och ser till att bli hembjuden till olika familjer där hon framför allt intresserar sig för kvinnornas situation.”

Jerusalembrevet 1 – 2020

Sverige i Jerusalem, av Karin Roxman. Unikt i Karin Roxmans bok är berättelserna om personer som idag fallit mer i glömska, som diplomaten Gustaf Dalman som öppnade det svenska konsulatet 1904 och Gustaf Ribbing som samma år öppnade ett litet sjukhem i Betlehem. Och inte minst om Signe Ekblad. Sverige i Jerusalem är en fascinerande guide genom Jerusalems sena 1800-tals och tidiga 1900-tals historia, sett med just svenska ögon. Sveriges roll har inte varit storslagen, men kanske mer betydande än man skulle kunna tro.

Jerusalembrevet 3 – 2019

Tidskriften Cornerstone ges ut av den kristna organisationen Sabeel. Den finns både som tryckt tidning och på internet. I det senaste numret finns bland annat en artikel om den kristna kyrkans närvaro i Gaza. Man uppskattar att det finns omkring 1000 kristna personer i Gaza, med en befolkning på två miljoner. Men även om antalet är litet är den kristna närvaron tydlig, bland annat med fem skolor, ett sjukhus och en rad mindre kliniker. Under senare år har verksamheterna utvidgats, enligt artikeln. ”Detta ä inte något tecken på en döende grupp människor som väntar på att få lämna Gaza, utan snarare en levande gemenskap som ser sig som en integrerad del av samhället i Gaza, ivriga att bidra till det gemensamma goda”, skriver Sami-El Yousef, verksam inom Katolska kyrkan i Jerusalem.

Läs mer: https://sabeel.org/category/cornerstone/

Magasinet Judisk krönika grundades 1932 och är en av Sveriges äldsta kulturtidskrifter. Tidskriften kommer ut tre gånger per år och är prenumererad, men delar av materialet finns också tillgängligt på internet. I nr 3-2019 skriver Ricki Neuman i en ledarkrönika om oroande tecken på att judar och judiskt liv trängs undan i dagens Europa. Å andra sidan finns mycket att glädja sig åt. ” Idag blommar det judiska livet i Stockholm, med Bajit på Nybrogatan, med föreningen Judisk Kultur i Konstakademin och med det återinvigda judiska museet i Gamla stan. Judiska delegationer från utlandet kommer hit för att lära sig hur man gör.”

Läs mer: https://judiskkronika.se/

Jerusalembrevet 2 – 2019

Den israeliska tv-serien Shtisel har under flera år fått stor internationell uppmärksamhet. Den handlar, kanske något överraskande, om en ortodox judisk familj i Jerusalem. Nu finns den tillgänglig i Sverige via Netflix. Denna prisbelönta israeliska serie utspelar sig i hjärtat av Jerusalem där vi får följa den ultraortodoxa familjen Shtisel i deras vardag och i sökandet efter kärlek, gemenskap och livsmål.

Journalisten Rosemari Södergren hyllar serien i Kulturmagasinet Kulturbloggen. ”En av seriens stora styrkor är dess förhållningssätt till ortodox judendom. Vi får se vad som är positivt, vad som binder dem samman, men utan pekpinnar från någon utanförstående förstår vi också vilka svårigheter det finns med att leva i ett eget samhälle i ett annat mer sekulärt system”, skriver hon.

Kanske lika otippad som en tv-serie om en ortodox judisk familj i Jerusalem är filmen Salongen, som utspelar sig i en skönhetssalong i Gaza. Filmen skildrar en grupp kvinnor som tillbringar en stund på Christines skönhetssalong. Det är en av de sällsynta dagarna då elektriciteten faktiskt är igång på Gazaremsan. Filmen är regiserad av Tarzan och Arab Nasser, och premiärvisades 2015. Den finns nu att streama på Folkets Bios hemsida.

Jerusalembrevet 4 – 2018

Många studiecirklar som förbereder enstudieresa frågar efter en bok som kan förklara logiken bakom konflikten och varför den bara fortsätter. Eller en berättelse om ett verkligt möte mellan en israel och en palestinier. Här är tips om två sådana böcker.

Mellan krig och fred i Israel och Palestina, Karin Aggestam,  Anders Persson och Lisa Strömbom, utgiven på Studentlitteratur.  

Det här är en bok som fokuserar på Israel-Palestinakonflikten genom att vända och vrida på frågor och perspektiv. Hur ser de olika parterna på sig själva? Varför är det så svårt att komma vidare? Vilka försök har gjorts?

Den diskuterar även de senaste årtiondena av fredsförhandlingar och fredsbyggande. Författarna avslutar med att blicka framåt och presenterar ett antal konfliktlösningsförslag. Boken är sakligt skriven av akademiker (statsvetare vid Lunds universitet) men på intet sätt tung att läsa utan mycket folkbildande och till och med spännande. Den fungerar utmärkt i en studiecirkel!

Alla floder flyter mot havet, Dorit Rabinyan, Norstedts förlag. Liat är från Israel och Hilmi är från Palestina. Deras omöjliga kärlekshistoria blir möjlig när de träffas i New York. Men kommer de att kunna leva med varandra i hemlandet? En stark roman om passion och om hur svårt det är att koppla bort sin identitet och sina sammanhang när en konflikt etsats fast i kropp och själ.

Dorit Rabinyan föddes i Israel i en judisk familj som utvandrat från Iran. Romanen gav upphov till en politisk skandal 2016 när det israeliska utbildningsministeriet förbjöd skolungdomar att läsa den i litteraturundervisningen.

Jerusalembrevet 3 – 2018

Ett besök i Jerusalem innebär ett möte med tre religioner – islam, judendom och kristendom. Men islam finns även närvarande i Sverige, och kontakter mellan svenskar och muslimer har funnits i många hundra år. Boken Islam i Sverige – de första 1 300 åren, av Simon Sorgenfrei, fyller ett stort kunskapshål om denna världsreligions närvaro här.

Boken kan ses som en lättillgänglig introduktion i islams historia och kultur. Men dess främsta förtjänst är presentationer av islamska församlingar, föreningar och ideologiska strömningar i Sverige idag, hur de relaterar till varandra och ibland också befinner sig i schism eller till och med konflikt. Sorgenfrei konstaterar bland annat att det inte finns någon central svensk muslimsk auktoritet som kan uttala vad som gäller, även om några försöker. ”Ett stort utbud av islamtolkningar är tillgängliga och muslimer har stora möjligheter att skapa sin egna uppfattningar kring sin religion.”

Boken är utgiven och kan beställas från Myndigheten för stöd till trossamfund, SST.

Hur är maten i Jerusalem? Det korta svaret lyder: En blandning. Nu finns en bok på svenska om maten från Jerusalem och regionerna runt staden: Shakshuka (Bonnier Fakta), skriven av Nidal Kersh, som driver den populära lilla restaurangen Falafelbaren i Stockholm.

Shakshuka är en kryddig tomatgryta med ägg som kokas direkt i såsen. Men shakshuka betyder också mix eller blandning och representerar enligt Nidal Kersh Jerusalems kök väl. Här hittar du klassiska rätter som manakish, shawarma, baba ganouj och baklava. Oliver och avrunnen yoghurt med massa za”atar och olivolja. Nybakade pitabröd. Börek. Men här hittar du också den fascinerade berättelsen om Nidal Kersh och hur hans far en gång tog sig från staden Akko till Stockholm. Om den viktiga måltiden som blir till möten mellan generationer och folk.

Jerusalembrevet 2 – 2018

Judas (W&W) av den ständigt Nobelprisaktuelle Amos Oz utspelar sig i Jerusalem under ett par regniga vinterveckor i slutet av 50-talet. Shmuel Ash är en ung student som fastnat för hur bilden av Judas som förrädare har kunnat bli den rådande bilden, medan han själv menar att Judas egentligen var den verkligt hängivne lärjungen. När Shmuels flickvän överger honom och hans föräldrar inte längre kan försörja honom, hoppar han av sina universitetsstudier för att vara intellektuellt sällskap åt en äldre handikappad man. Där utspelar sig många samtal om svek och förräderi.

Här finns också Atalia, som Shmuel blir förälskad i. Även i relationen till henne och hennes familj återkommer frågorna om svek och förräderi, om priset att stå för sina åsikter. Här vävs frågor om tro, övertygelse och politik samman. Judas är en bok som fångar, kanske inte främst för själva handlingen, utan för personbeskrivningarna och inte minst samtalet och idéutbytet mellan de olika personerna.

”När jag arbetade på kibbutz i Israel 1965 deltog jag i ett inspirerande samhällsbygge. Det var min upplevelse. Som följeslagare i Palestina 50 år senare var uppgiften defensiv. Vi följeslagare skulle försvara mänskliga rättigheter i en militariserad miljö.” Matts Mattsson försöker i sin bok Status quo? (Daidalos) förstå den utveckling som ligger bakom skillnaden i upplevelserna mellan vistelsen som ung på kibbutzen Hulata och följeslagaruppdraget. Han speglar sina personliga minnen i noggranna analyser av det politiska skeendet men också i möten med kibbutzmedlemmar, israeliska aktivister och palestinier.

Boken ger en förståelse för kibbutzengagemanget men också hur den idén kanske varit ett frö till en bosättarrörelse med helt andra ideal. Han prövar också i mötet med nuvarande kibbutzmedlemmar om rörelsen skulle kunna spela någon roll i fredsarbetet, men förstår att det ursprungliga öppna engagemang han mötte, nu har så få medlemmar att de inte kan spela någon roll som grupp, enbart som enskilda individer.

Jerusalembrevet 1 – 2018

Många reser till Jerusalem och Israel för att ta del av judiskt liv och judisk vardag, för att handla på den stora marknaden i Jerusalem, Mahane Yehuda, besöka Västra muren, eller kanske delta i en gudstjänst i en synagoga.

För den som vill komma djupare under ytan av det judiska Jerusalem finns boken Jerusalem & Jag, av Anita Goldman. (Natur och Kultur 2017). I en förtätad blandning av självbiografi och essä tecknar Goldman ett annorlunda porträtt av Staden femtio år efter sexdagarskriget. Jerusalem & Jag är en kärleksförklaring till hebreiskan, till dess poeter, profeter och författare, till dess kvinnliga röster.

Jerusalem är staden som sägs vara helig, konstaterar Anita Goldman. Men hur kan en stad vara helig? Vem vågar ställa frågan? Och hur blir svaret? Jerusalem är den eviga fredens stad, men så kluven mellan palestinier och israeler, mellan religiösa och sekulära.

Den som vill få del av erfarenheter av judiskt liv på närmare håll kan läsa den nyligen utgivna boken En shtetl i Stockholm, av Kenneth Hermele, ekonom med en rad facklitteratur bakom sig, men som här, enligt förlaget, debuterar som ”berättare”. (Weyler förlag 2018)

I centrum för berättelsen står pojkens omaka föräldrar: modern lever i den fromma judiska traditionen medan fadern vill erbjuda familjen ekonomisk trygghet och en pragmatisk förening av svenskt och judiskt. Pojkens liv tycks avgränsas av judehuset, hans judiska släkt, den ortodoxa synagogan på S:t Paulsgatan, familjens uteslutande judiska umgänge, hans judiska skola.

Magnus Stenberg  

Jerusalemrevet 4 – 2017

Mat och människor

Här i det heliga landet kan man äta mat från många olika kulturer. Den jag uppskattar mest är nog ändå den traditionella palestin ska maten. Att börja måltiden med en variation av sallader, följt av en god varmrätt, gärna något grillat, och så en liten söt baklava tillsammans med det arabiska kaffet. Mums!

Att laga själv är inte lika enkelt, men till hjälp kan man i alla fall ta en kokbok, till exempel Classic Palestinian Cuisine av Christiane Dabdoub Nasser (SAQI 2001 och 2008). Där får man både recept och en kort introduktion till de olika rätterna; var de är mest vanliga geografiskt, i vilka sammanhang – vardag eller fest. I slutet av boken ges menyförslag för bland annat julaftonmiddag och Iftarbankett efter Ramadan.

En av de vanligaste frågorna en kristen, utländsk besökare ställer är hur man kan se skillnad på företrädare från de olika kyrkorna. För att beskriva detta och visa upp en del av Jerusalems mångfald, skrev studiecentrets första direktor, Agneta Johansson boken Faces of Jerusalem – Ansikten i Jerusalem. (Donald Boström, foto, Agneta Johansson text, Theodosia Tomkinson, översättare. Libris förlag 1993.) Tillsammans med illustrativa foton och porträtt av fotografen Donald Boström tas läsaren med i en historisk och nutida beskrivning av de olika kyrkorna. Även om boken inte gör anspråk att vara komplett, är den en rik källa till kunskap och orientering. Boken är parallellt skriven på både engelska och svenska vilken gör den väldigt användbar.

Ann-Sofie Lasell

Jerusalembrevet 3 – 2017

En bred, saklig och balanserad bok om Israel och Palestina, det är något som många resenärer till området frågar efter. Vad man hittar beror lite på tycke och smak. Varje författare måste välja sina perspektiv och sannolikt kan ingen tillgodose alla uppfattningar.

Boken Ett land två folk (Historiska media 2010), av journalisten Sören Wibeck har under många år setts som en god och just bred introduktion. Här finns den kronologiska skildringen från Gamla testamentets berättelser till kristendomens och islams framväxt, korstågen, det osmanska styret, sionismens framväxt, Israels bildande, den palestinska flyktingkatastrofen och så vidare. Boken, som även kommit ut i pocket, är omfattande men förhållandevis lättläst. Boken är tyvärr slut från förlaget, och trots löften tycks den inte komma ut i nya upplagor, men den brukar finnas på bibliotek, och i upplaga att låna hos Bilda.

Mellan krig och fred i Israel/Palestina (Studentlitteratur 2014) har ett mer tematiskt upplägg. De tre författarna Karin Aggestam, Anders Persson och Lisa Strömbom är alla knutna till Lunds universitet och boken har en tydlig akademisk ton, vilket inte innebär att den är svårläst. Här finns avsnitt om israelisk identitetspolitik respektive palestinsk identitetspolitik, liksom genomgångar av olika initiativ till fredsförhandling och medling.

En bred bok i bokstavlig bemärkelse är författarna Stefan Foconis och Tomas Anderssons Levanten – Mellanöstern utan gränser (Dialogos 2016). Här sveper man över hela Mellanöstern, över 400 sidor. Angreppet är reseberättelsen snarare än skolboken, men boken är fullspäckad med kunskap och information. Perspektivet är inte i första hand politiken och konflikterna, utan människorna och de oändliga historier och erfarenheter de bär med sig.

Magnus Stenberg

Jerusalembrevet 2 – 2017

I studiecentrets bibliotek finns en mängd reseskildringar, många riktigt gamla. När jag kom till SCSC hade jag med mig en bok som min morfar skrivit, om sin äventyrliga resa till Palestina i början av 30-talet. George Fridén: Resor mot lockande mål (Harriers bokförlag, Stockholm 1936). Tillsammans med en god vän reste han med ”kontinentaltåget” från Stockholm genom Tyskland, Österrike och Italien, med båt till Alexandria och sedan tåg från Kairo till Jaffa och Jerusalem. Det är fascinerande att besöka the First Station, den nedlagda järnvägsstationen som nu är en plats med restauranger, butiker och plats för rekreation, se utställningen med de gamla fotona och jämföra med vad morfar skriver när han utbrister ”Vi voro äntligen i den Heliga Staden!”

I skildringen av Palestina finns både den kristnes möten med det bibliska, men också om möten med det judiska och muslimska Palestina.

I avsnittet ”Sionismens nya Palestina – nuets märkliga tidstecken”, beskrivs den judiska koloniseringen, den ursprungliga arabiska befolkningens situation och problemen som finns inför planen på ett judiskt land.

Knappt 70 år senare reste Pernilla Ahlsén till Israel och Palestina för att arbeta som frilansjournalist. 2007 kom hennes bok: En fattig familjs hem tar bara fem minuter att riva (Månpocket/ Norstedts). Genom intervjuer med kvinnor hon mött skildrar hon livet i skuggan av konflikten. I boken får vi möta israeliska och palestinska kvinnor, på båda sidor i konflikten. Här skildras bland annat livet för en israelisk kvinna i en bosättning, och en palestinsk kvinna, som för att ta sig till sitt arbete varje dag illegalt måste ta sig in i Israel. Båda bor på Västbanken, men under så skilda förhållanden. Bokens berättelser rymmer både förtvivlan och framtidstro och genom vardagsberättelser får man inblick i människors liv och inblick i en del av ockupationens konsekvenser.

Ann-Sofie Lasell

Jerusalembrevet 1 – 2017

Svenskar på Jerusalem-äventyr

Många svenskar, både verkliga och fiktiva, har besökt Jerusalem genom historien. Två böcker som drar in läsaren i historiska skeenden, mer och mindre uppdiktade och verklighetsförankrade, är Selma Lagerlöfs Jerusalem, och Jan Guillous serie om Arn.

Guillous serie om korsriddaren Arn består av fyra böcker, varav den andra – Tempelriddaren – skildrar hur den påhittade svenske riddaren kämpar på de kristna korsfararnas sida mot den allt starkare muslimske härföraren Saladin. Vid sidan av skildringar av slag och strider, där Arn alltid är den kloke och listige, finns här också dialoger om kristen och muslimsk tro. En lättläst och delvis dramatisk berättelse som ger en inblick i den korta period under 1000-talet när de kristna korsfararna hade kontroll över vad de kallade Det heliga landet. Det kristna kungadömet varade från 1099 till 1187. (Piratförlaget)

Selma Lagerlöf, en av Sveriges nobelpristagare i litteratur, kom 1901 ut med del ett av boken Jerusalem. Året därpå kom del två. Här skildrar hon en grupp svenska bönder som lämnar gård och jord för att resa till Jerusalem för att invänta Kristi återkomst. Boken är en roman, men tydligt inspirerad av den resa som 37 människor från byn Nås i västra Dalarna gjorde några år tidigare. Lagerlöf reste själv till Jerusalem år 1899 för att möta gruppen och höra sig för om deras starka övertygelse som fick dem att bosätta sig i Jerusalem.

Även om boken Jerusalem generellt togs emot mycket positivt fanns det också kritik. Nåsfararna själva ansåg att de blivit utnyttjade av Lagerlöf, medan vissa kritiker ansåg att hon skildrat en religiös sekt på ett alltför insmickrande sätt. De svenska böndernas möten med kristna trosfränder med helt olika uttryck och traditioner, men också med muslimer och judar, ger en fängslande bild av staden under sent 1800-tal. (Albert Bonniers)