Skip to main content

Livet och politiken – Bilda i Almedalen 2025

Uppdaterad:

Almedalsveckan i Visby – som kallats ”världens största demokratiska mötesplats för samhällsfrågor” – pågår i år mellan 23 till 27 juni. Här möts politiska partier, myndigheter, näringsliv, civilsamhälle och ideella organisationer. Alla evenemang i programmet är kostnadsfria och öppna för alla.  

Bilda är även i år engagerade i en rad programpunkter under Almedalsveckan, med fokus på möten, dialog och samtal. Huvudinriktningen är fördjupande samtal kring olika aktuella samhällsfrågor med existentiella ingångar. Tillsammans med medlemsorganisationer och andra samarbetspartner är Bilda arrangör och medarrangör till en rad seminarier, föreläsningar, samtal, workshops och kulturprogram på Newman/Bildascenen i katolska kyrkans trädgård och i Vårdklockans kyrka. På torsdagen blir det även film och samtal på Folkets bio Betty.

 

Program Newman/Bildascenen

S:t Drottensgatan 12/S:t Hansgatan 60 (Hitta hit)

Tisdag 24 juni

13.00 – 13.45: När nuet och framtiden mörknar – finns hoppet i den lilla världen?

Klimatförändringar, krig, auktoritära rörelser – det är lätt att bli knäckt och handlingsförlamad av världsläget. I det läget kan det vara lätt att välja bort den stora världen för den lilla. Är det alltid en flykt, eller kan vägen till handling och hopp för den stora världen också gå via den lilla?

Medverkande:

  • David Thurfjell, religionshistoriker, professor i religionsvetenskap, Södertörns högskola
  • Paulina Lindgren, utvecklingsansvarig område Kyrka, Studieförbundet Bilda
  • Kent Wisti, konstnär, författare, präst, Svenska kyrkan

Moderator: Anna Lindman, journalist, författare, programledare

Arrangör: Studieförbundet Bilda

14.00–14.45 Livslust, driv och engagemang – klarar vi välfärden och demokratin utan civilsamhället?

Grunden för vår välfärd och demokrati har varit ett starkt civilsamhälle, byggt på människors driv, kunskapstörst, kreativitet och engagemang. Idag tycks synen på civilsamhället förändrats. Eller? Vad betyder civilsamhället, kulturen och folkbildningen för den enskilde, för samhället och demokratin?

Medverkande:

  • Magnus Jägerskog, generaldirektör, MUCF – Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
  • Malin Danielsson, riksdagsledamot, vice ordförande kulturutskottet, Liberalerna
  • Samuel Gustafsson, förbundsrektor, Studieförbundet Bilda
  • Hannah Kroksson, ordförande, Hela Människan, ordförande, Forum

Moderator: Anna Lindman, journalist, författare, programledare

Arrangör: Studieförbundet Bilda

15.00–15.45 Universella värden eller svenska värderingar – vilken är den bästa värdegrunden?

Vad är en värdegrund och vad ska den bestå av? Vad är svenska värderingar? Och vad betyder rättigheter i sammanhanget? FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna omhuldas vanligtvis i svensk debatt. Men är något i detta specifikt ”svenskt”? Och bejakas verkligen alla rättigheter konsekvent?

Medverkande: 

  • Mats Alvesson, professor i organisationsteori, Ekonomihögskolan, Lunds universitet 
  • Fredrik Heiding, teol dr, lektor Newmaninstitutet, redaktör Tidskriften Signum 
  • Ruth Nordström, advokat, VD för Skandinaviska Människorättsadvokaterna 

Moderator: Erik Helmerson, journalist, ledarskribent, Dagen 

Utökad information om evenemanget

”Värdegrund” och ”rättigheter” har länge varit viktiga begrepp i svensk offentlighet. Och en svensk självbild är att vi skulle vara särskilt bra på att implementera mänskliga rättigheter. Men under 2025 granskas Sverige kritiskt av FN när det gäller religionsfrihet, och exempelvis rätten till liv kan anses vara bristfälligt skyddad. Bortom politiska överväganden måste frågan ställas om det objektivt sett existerar universella värden. Bygger de mänskliga rättigheterna på en skör konsensus, på en överenskommelse? Ges de till oss genom lagstiftarnas godhet och hänger de ihop med en särskild politik? Eller behöver de juridiskt skydd eftersom de gäller överallt och alltid? Vad skulle då i så fall vara särskilt ”svenskt”? Med detta samtal vill vi undersöka om en värdegrund baserad på universella rättigheter kan förena människor av skilda politiska och kulturella hemvister, och hur värdegrunden i så fall kunde se ut.

Arr: Newmaninstitutet, Tidskriften Signum, Studieförbundet Bilda

16.00–16.45 Älska din nästa som dig själv – vad händer med människosynen när asylrätten urholkas?

Synen på migration har drastiskt förändrats senaste åren, liksom synen på mångfald och medborgarskap. Asylrätten urholkas, retoriken mot människor från andra kulturer hårdnar. Gäller det även civilsamhället? Finns värderingen om människors lika värde kvar? På kyrkans språk: Vem är ”min nästa” idag? 

Medverkande:

  • Joel Halldorf, författare, kulturskribent, professor i religionshistoria , Enskilda Högskolan Stockholm
  • Hannah Laustiola, generalsekreterare, Läkare i Världen 
  • Kristoffer Fredriksson, verksamhetsutvecklare, Studieförbundet Bilda Nord
  • Hans Eklind, riksdagsledamot, Kristdemokraterna

Moderator: Anna Lindman, journalist, författare, programledare      

Arrangör: Studieförbundet Bilda, Equmeniakyrkan

Onsdag 25 juni

9.00–9.45 Renässans för kristen tro bland unga – hur och varför?

Föreläsning  

Renässans för kristen tro bland unga – hur och varför? 

Kristna samfund i Sverige upplever ett ökat intresse från unga, och enligt Ungdomsbarometern kommer Jesus att bli trendig under 2025. Vad är det som händer i världens mest sekulariserade land, varför händer det och vad betyder det? 

Föreläsare: Thomas Idergard, kyrkoherde, S:t Lars katolska församling i Uppsala, jesuitpater, Newmaninstitutet/Tidskriften Signum 

Arrangörer: Newmaninstitutet, Tidskriften Signum, Studieförbundet Bilda 

Utökad info: 

Utöver att förutsäga Jesus ”trendighet” visade Ungdomsbarometern för 2025 att dubbelt så många ungdomar i åldrarna 15–24 beskriver sig som religiösa jämfört med för bara några år sedan. Odöpta unga eller unga som vuxit upp utan någon religiös praktik – inte ens ”kulturellt” vid vissa högtider – intresserar sig för organiserad kristendom. Detta på ett sätt som inte skådats på ett tag och som förvånar med tanke på Sverige som extremt sekulariserat. Hur kan detta relateras till den ”meningsfullhetens kris” som psykologer och filosofer menar präglar vår samtid? Har sociala medier spelat någon roll? Eller vilka andra orsaker kan finnas? Vad betyder det, både för kyrkor och samfund och deras roll i samhället och för det offentliga samtalet? 

 

10.00–10.45 Politik för själen?

Många av dagens stora samhällsproblem handlar om själen; ensamhet, psykisk ohälsa, brist på hopp, ökande stress. Kan politiken göra något åt dessa utmaningar? Eller bör de lämnas åt andra och politiken nöja sig med att hantera skattetryck och lagstiftning? Har själen någon plats i dagens politik?  

Medverkande:

  • P.M. Nilsson, VD, Timbro
  • Maria Ferm, intressepolitiskt ansvarig Neuroförbundet, fd riksdagsledamot Miljöpartiet 
  • Lars Stjernkvist, ordförande Ing-Marie Wieselgrens stiftelse, fd partisekreterare, Socialdemokraterna 

Moderator: Joel Halldorf, författare, kulturskribent, professor i religionshistoria , Enskilda Högskolan Stockholm

Arrangör: Valv, Räddningsmissionen, Studieförbundet Bilda

11.00–11.45 Algoritmer och demokrati – möjligheter och hot i ett nytt medielandskap

Många ser de nya digitala medierna som främjare av yttrandefriheten och demokratin. Andra menar att det kan vara tvärtom – desinformation frodas. Vad stämmer? Har de traditionella medierna misskött sitt uppdrag eller är allt bara en teknikfråga?

Medverkande: 

  • Erik Jersenius, kulturjournalist, kulturchef, Nyhetsmagasinet Fokus 
  • Henrik Jönsson, medieentreprenör, samhällsdebattör 
  • Lisa Pelling, statsvetare, chef för tankesmedjan Arena Idé 

Moderator: Erik Helmerson, journalist, ledarskribent, Dagen 

Arrangörer: Newmaninstitutet, Tidskriften Signum, Studieförbundet Bilda

Utökad information om evenemanget

Sociala medier, digitala plattformar och nyhetskällor som inte är traditionella tidningar och etermedia har förändrat offentlighet och politik i våra västerländska demokratier. Medan de skapar nya möjligheter för delaktighet och opinionsbildning, utmanar de också traditionell journalistik och anklagas för att öppna för, eller sprida, desinformation. Är det nya medielandskap som nu snabbt formeras möjliggörare av en mer inkluderande och pluralistisk offentlighet eller ett hot mot det öppna samtalet? Utsätts de traditionella mediernas sätt att bruka sin ställning som ”tredje statsmakt” nu för tuff konkurrens? Och hur utövar de kommersiella jättarna bakom de nya plattformarna sin nya makt? Vad är viktigast för demokratin, public service eller oberoende journalistik? Är det en falsk motsättning mellan fakta och saklighet, å ena sidan, och yttrandefrihet, å den andra? 

13.00–13.45 Där mänskliga rättigheter kränks och våldet mot civila ökar – hur kan vi hjälpa på plats?

Vad kan omvärlden bidra med när våld och kränkningar av mänskliga rättigheter ökar och statens institutioner inte kan skydda sina medborgare? Finns det konstruktiva sätt att öka säkerheten och stödja det civila samhället i arbetet för ökade rättigheter? Kan internationell medföljning vara en väg?

Medverkande:

  • Lotta Sjöström Becker, generalsekreterare, Kristna Fredsrörelsen
  • Erik Lysén, chef, Act Svenska kyrkan
  • Tanvir Masur, fd följeslagare, politisk redaktör, ledarskribent, Dagens ETC

Moderator: Petra Falk, chef Möten i Jerusalem, Studieförbundet Bilda

Arrangörer: Kristna Fredsrörelsen, Diakonia, Act Svenska kyrkan, Studieförbundet Bilda 

Utökad information om evenemanget

Internationell medföljning är en metod som används framgångsrikt i kontexter som lider av höga våldsnivåer och repression av sina medborgare. Metoden leder till att öka utrymmet för civila samhällets aktörer att kräva sina rättigheter och konstruktivt bidra till en demokratisk utveckling. Den minskar samtidigt risken för hot och repressalier för den medföljde.

14.00–14.45 Vad tror kulturkristna egentligen på?

Intresset för kristendomen tycks växa i offentligheten. Kristen tro och lära kan användas selektivt som stöd för åsikter men också förankras i praxis och uttryckas som bekännelse. Vad betyder de båda sätten för samhället?

Medverkande: 

  • Felicia Ferreira, chefredaktör och VD, Dagen 
  • Ulf Jonsson, jesuitpater, professor i religionsfilosofi, Newmaninstitutet, chefredaktör för Tidskriften Signum 
  • Lapo Lappin, kulturskribent med bakgrund inom filosofin, medarbetare i tidskriften Kvartal 

Moderator: Thomas Idergard, jesuitpater, Newmaninstitutet/Tidskriften Signum 

Arrangörer: Newmaninstitutet, Tidskriften Signum, Studieförbundet Bilda 

Utökad information om evenemanget

Ungdomsbarometerns rapport i slutet av förra året indikerade ett växande intresse för kristen tro bland ungdomar vilket uppmärksammades i medierna. Intresset bland vuxna har olika karaktär, men också där har det talats om att kristendomen börjar vara ”inne” på exempelvis kultursidorna. Sammantaget är bilden att kristen tro på olika sätt tar mer plats. Men vad är egentligen skillnaden mellan kulturkristna och samhällspolitiskt drivna kristna, å ena sidan, och bekännande kristna, å den andra? I synen på Jesus Kristus och på kristenhetens och kyrkans roll i samhället. Handlar kristen tro mest om etiska och estetiska värden eller en djupare mening med livet byggd på sanningsanspråk? Är Jesus en ”influencer” eller Gud själv? Ska kristen tro vara ”inne” eller något som skaver? Eller går det vara både och?

15.00–16.00 Ett halvår med demokrativillkoret – hur rustar vi för att stärka och främja demokratin?

Under våren 2024 kom det så kallade Demokrativillkoret för statens stöd till trossamfund och civilsamhället. Tillkomsten har kantats av diskussioner och ett stort arbete, inte minst i folkbildningen. Vad har vi sett för effekter av villkoret så långt? Hur fortsätter vi stärka och främja demokratin?

Under våren 2025 kom det så kallade Demokrativillkoret för statens stöd till trossamfund och civilsamhället. Tillkomsten har kantats av diskussioner och ett stort arbete, inte minst i folkbildningen. Vad har vi sett för effekter av villkoret så långt? Hur fortsätter vi stärka och främja demokratin? 

Medverkande: 

  • Malin Danielsson, riksdagsledamot, vice ordförande kulturutskottet, Liberalerna 
  • Magnus Jägerskog, generaldirektör, MUCF – Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor 
  • Anna-Karin Lindblom, generalsekreterare, Folkbildningsrådet 
  • Gunnar Danielsson, ordförande, Studieförbunden i samverkan 
  • Victoria Gejrot Holst, chef kyrkokansliet, Equmeniakyrkan 

Moderator: Cecilia Hjort Attefall, ordförande, Studieförbundet Bilda 

Arrangörer: Studieförbunden i samverkan, Studieförbundet Bilda

Utökad information om evenemanget

Folkbildningen är och gör demokrati, heter det. Det demokratifrämjande uppdraget är i starkt fokus hos studieförbunden, men demokrativillkoret är inriktat på att undvika odemokratisk verksamhet, snarare än att främja och utveckla demokratin. 

Vad har vi sett för (bra eller dåliga) effekter av demokrativillkoret så långt? Hur rustade är vi? Vad har vi lärt oss? Och hur fortsätter vi att fokusera på att verka inkluderande och att stärka och främja demokratin? 

Torsdag 26 juni

9.00–9.45 Föreläsning: Med fotbollen förs Gud in i offentligheten

Även om fotboll och religion kan upplevas som skilda världar uppstår ett intressant möte på offentliga fotbollsarenor. En till stora delar icke-troende publik och journalistkår är ovanligt öppna för spelarnas religiösa vittnesbörd. Vad säger det egentligen om vårt samhälle? 

Föreläsare: Fredrik Heiding, jesuitpater, teol dr, lektor i teologi, Newmaninstitutet

Arr: Newmaninstitutet, Tidskriften Signum, Studieförbundet Bilda 

Utökad information om evenemanget

På fotbollsstadion och i medierna upphävs den hårt dragna gränsen mellan privat och offentligt som annars gäller i Sverige för religiös tro. Tron synliggörs och måste inte döljas som privatsak. Spelarna gör korstecken, tackar Gud med synligt kroppsspråk eller visar upp ett religiöst budskap på sin t-shirt under matchtröjan efter mål. Kan det vara så att mycket synlig och vital religion i Sverige i dag är importerad genom invandring både till arenorna och till samhället i stort? Är fotbollen en unik miljö för religionsfrihet, mångfald och tolerans? 

10.00 – 10.45 Civilsamhällets plats i jobbens ekosystem - en väg till riktiga arbeten eller ideellt flum?

Arbetslösheten ökar, samtidigt skriker företag och offentlig sektor efter arbetskraft. Regeringen tackar nej till mängder av praktik- och utbildningsplatser som skulle kunna leda till jobb: Den ideella sektorn skulle kunna vara arbetsmarknadsministerns bästa vän, men får inte längre chansen. Varför? 

Medverkande: 

  • Patrik Schröder, samhällspolitiskt ansvarig, Fremia 
  • Cathrine Kylesten, hållbarhetschef, Erikshjälpen Second Hand 
  • Ida Eriksson, verksamhetsutvecklare, teamledare Samhälle, Social Innovation och  
  • Integration, Studieförbundet Bilda Svealand  
  • Anna Toll, biträdande direktor, Stockholms Stadsmission 

Moderator: Mattias Ingeson, generalsekreterare, Erikshjälpen 

Arr: Erikshjälpen Second Hand, Studieförbundet Bilda 

Utökad information om evenemanget

Ideella allmännyttiga aktörer som second hand-butiker, idrottsföreningar, studieförbund, folkhögskolor och andra organisationer kan erbjuda meningsfulla, högkvalitativa praktikplatser, utbildningar och anställningar som öppnar vägar till ”riktiga jobb”. Men dagens arbetsmarknadspolitik, reformer och metoder tar inte tillvara på denna potential. Istället skär regeringen ner på stödet till folkbildningen och istället får kommersiella rusta- och matchaleverantörer får betalt för sådant som i praktiken redan utförs av den ideella sektorn. Den ideella sektorn gör jobbet ändå, men utan resurser och erkännande blir räckvidden ändå begränsad. Deltagarna är nöjda och insatserna ger bra effekt, men det offentliga Sverige tackar nej till tiotusentals praktik- och utbildningsplatser som skulle kunna leda till ett första jobb. Istället satsar man på dyra reformer och komplicerade system där deltagarna ofta slussas runt i ibland meningslösa aktiviteter. Beror det på okunskap eller ideologi? 

11.00–11.45 Farväl till alliansfriheten – är Sverige mer säkert nu?

Är Sverige säkert nu, när vi övergett alliansfriheten? För att kunna svara på det behöver andra frågor diskuteras: Vad är säkerhet och osäkerhet? Vad, vem eller vilka ska säkerhetspolitiken egentligen värna? Varför ses inte fredsbyggande, demokratiarbete och bistånd som en del i säkerhetsarbetet?

Medverkande:

  • Linus Hagström, professor i statsvetenskap, Försvarshögskolan 
  • Kerstin Lundgren, riksdagsledamot, utrikespolitisk talesperson, Centerpartiet 
  • Erik Lysén, chef, Act Svenska kyrkan 

Moderator: Lotta Sjöström Becker, generalsekreterare, Kristna Fredsrörelsen 

Arrangörer: Kristna Fredsrörelsen, Studieförbundet Bilda

13.00–13.45 Unga på jakt efter ett Tillsammans – kan sång och musik bryta ensamheten?

Ensamhet är idag ett folkhälsoproblem i Sverige. Folkhälsomyndigheten har därför tagit fram en nationell strategi mot ensamhet. Allra störst är den upplevda ensamheten bland unga. Forskning visar att musikutövande som t ex körsång kan skapa mening. Finns här också det Tillsammans som unga behöver?

Medverkande:

  • Petra Noreback, statssekreterare Socialdepartemenetet, Kristdemokraterna 
  • Emma Berisson, projektledare Gospelkyrka, körledare, A Singing Generation 
  • Eva Bojner Horwitz, professor i musik och hälsa, Kungliga Musikhögskolan 
  • Anna Bessö, avdelningschef, Folkhälsomyndigheten 

Moderator: Kristoffer Fredriksson, verksamhetsutvecklare, Studieförbundet Bilda Nord 

Arrangör: Studieförbundet Bilda

14.00–14.45 Lär man sig verkligen demokrati i replokalen?

I takt med de stora nedskärningarna i studieförbundens bidrag läggs allt fler replokaler ned. Att möjligheterna att spela musik tillsammans minskar på många orter får en rad konsekvenser. Men påverkar det verkligen vårt samhälle och demokrati, som studieförbunden själva menar? I så fall hur?

Medverkande:

  • Ylva Berglund, utredare, Studieförbunden 
  • Tobias Malm, doktor i pedagogik, universitetslektor, Stockholms universitet  
  • Edward Forslund, musiker, kompetensutvecklingssamordnare, Studieförbundet Vuxenskolan 
  • Lina Brustad, handläggare, Folkbildningsrådet 

Moderator: Linda Brandemark, regionchef, Studieförbundet Bilda Öst 

Arrangör: Studieförbundet Bilda

15.00–15.45 Gillar Gud EU?

EU grundades inte bara som ett fredsprojekt utan av en grupp troende, katolska politiker som ville förverkliga katolsk sociallära. Vilken betydelse har de kristna rötterna i EU idag? Och hur påverkar det freden i Europa?

Medverkande: 

  • Lars Adaktusson, journalist, tidigare Europaparlamentariker och riksdagsledamot (KD) 
  • Charlotta Levay, docent och universitetslektor i företagsekonomi, Lunds universitet, skribent och medlem av Tidskriften Signums redaktionsråd 
  • Marie Demker, professor i statsvetenskap, Göteborgs universitet  

Moderator: Thomas Idergard, jesuitpater. Newmaninstitutet/Tidskriften Signum 

Arrangörer: Newmaninstitutet, Tidskriften Signum, Studieförbundet Bilda

Utökad information om evenemanget

Det vi idag känner som Europeiska unionen grundades på erfarenheten att fred och demokrati främjas av ekonomiskt utbyte mellan länder. Flera av de drivande politikerna, som Konrad Adenauer, Robert Schuman och Alcide De Gasperi, var troende katoliker. Den katolska kyrkans sociallära med dess principer om människans värdighet och det gemensamma goda var en viktig inspirationskälla. Ett förslag till grundlag för EU presenterades 2003 där unionen beskrevs som byggd på kristna värderingar. Detta förslag mötte häftig kritik och förverkligades aldrig. När vi ser på dagens EU, vad finns då kvar av samarbetets kristna rötter? Är det som syns bra eller dåligt? Och oavsett medborgares och politikers tro, hur ser förutsättningarna ut för EU att vara garant för freden i Europa idag och kommande 50 år? Inte minst viktigt mot bakgrund av hotet från Ryssland och ett USA som drar sig tillbaka? Skulle en återanknytning till rötterna i katolsk sociallära vara en hjälp, och i så fall hur? 

 

16.00–16.45 Från tro till handling – jorden, klimatkrisen och kyrkorna

Ibland beskrivs klimatfrågan som en existentiell eller rentav andlig fråga. Kanske är den också religiös? Inom de olika kyrkotraditionerna har det i alla fall alltid funnits tydliga tankar kring människans förhållande till Skapelsen. Så vilken roll kan kyrkorna spela när det gäller klimatkrisen?

Medverkande:

  • Andreas Holmberg, biskop, Stockholms stift
  • Petra Carlsson Redell, författare, professor i systematisk teologi, Enskilda Högskolan Stockholm
  • Ulf Jonsson, professor i religionsfilosofi, Newmaninstitutet, chefredaktör, Tidskriften Signum

Moderator: Anna Lindman, journalist, författare, programledare

Arrangör: Studieförbundet Bilda, Equmeniakyrkan

Fredag 27 juni

9.00–9.45 Föreläsning: Konciliet i Nicaea 1700 år – kan kristen tro ena samhället också idag?

På 300-talet blev kristendomen statsreligion i Romarriket. Kejsar Konstantin såg den som en enande faktor och med konciliet i Nicaea 325 inleddes den konstantinska eran som varade fram till 1950-talet. Men vilken relevans har konciliet idag och hur kan kristendomen bidra till samhällets enhet?

Föreläsare: Ulf Jonsson, jesuitpater, professor i religionsfilosofi, Newmaninstitutet, chefredaktör för Tidskriften Signum 

Arrangörer: Newmaninstitutet, Tidskriften Signum, Studieförbundet Bilda

Utökad information om evenemanget

I många länder är kyrkan numera skild från staten, men under knappt 1700 år fanns ett nära samband mellan kyrka och stat. Den konstantinska eran i denna mening varade fram till 1950-talet, och i Sverige ända till år 2000. Vid konciliet i Nicaea år 325 stod den teologiska frågan om Jesus Kristus i centrum, närmare bestämt hur Sonen förhåller sig till Fadern. Är också Jesus Kristus Gud? Synen på Jesus Kristus kan påverka världsuppfattningen. Om allt skapas genom Jesus Kristus är allt som finns beroende av honom, indirekt också det samhälle vi lever i. Vad säger oss konciliet i Nicaea om hur vi ska förstå vår värld och vårt samhälle idag?

 

10.00–10.45 Kyrkorna och gängkriminaliteten – kan hat och våld mötas med tro, hopp och kärlek?

Det finns en stor oro för ökande våld kopplat till gängkriminalitet och det som definieras som utsatta områden. Kyrkorna finns ofta mitt i dessa områden och kan därmed fylla en viktig roll. Det gäller såväl akut krishantering som förebyggande arbete för att vända utvecklingen. Hur kan det se ut?

Medverkande:

  • Karin Wiborn, kyrkoledare, Equmeniakyrkan
  • Emil Mattsson, direktor, Räddningsmissionen
  • Johanna Sollerman, brottsförebyggande strateg, Örebro kommun
  • Rene Lobos, ledare för avhopparverksamheten Exodus, LP-verksamheten

Moderator: Anna Lindman, journalist, författare, programledare

Arrangörer: Studieförbundet Bilda, Equmeniakyrkan, Räddningsmissionen

11.00–11.45 Hopp om en bättre framtid – att väva tillit och skapa förändring genom folkbildning

När populism och splittring idag ifrågasätter grundläggande värderingar, behövs en bred samverkan mellan dem som vill bevara demokrati, öppenhet, mångfald och delaktighet. Hur kan folkbildning och samarbete inom civilsamhället skapa den kraft och framåtrörelse som skapar nytt hopp om framtiden?

Medverkande:

  • Anna Ardin, diakon, författare, doktorand, Marie Cederschiöld högskola
  • Lotta Sjöström Becker, generalsekreterare, Kristna Fredsrörelsen
  • Frida Gustafsson Tegebjer, föreläsare, projektledare, Nordic Centre for Community Organising

Moderator: Kristoffer Fredriksson, verksamhetsutvecklare, Studieförbundet Bilda Nord

Arrangör: Studieförbundet Bilda

Utökad information om evenemanget

I en värld där populism och splittring utmanar tidigare grundläggande värderingar, är folkbildningen en resurs för att ena och stärka rörelsers arbete för varje människas rätt och möjlighet att växa, hitta gemenskap och aktivt delta i samhällsutvecklingen. Detta samtal utforskar hur vi genom folkbildning och nära samverkan inom civilsamhället kan bygga broar mellan olika rörelser som är både lika och olika varandra, och skapa en framåtrörelse som är bred, stark och som bygger hopp om en bättre framtid.