Skip to main content
Se, lära och dela i Jerusalem

Se, lära och dela i Jerusalem

En svensk folkbildningsresa under 30 år.

Den 26 april 1991 invigde Frikyrkliga studieförbundet en egen verksamhetslokal i Jerusalem. Lokalen och den verksamhet man hoppades se här gavs namnet Swedish Christian Study Centre. I år är det 30 år sedan denna inom svensk folkbildning helt unika resa inleddes.

I dagligt tal har det ofta kallats SCSC. Eller kort och gott Centret. Syftet var redan från början att det skulle utgöra en del av folkbildningsarbete inom Frikyrkliga Studieförbundet, i Sverige. Detta framgår av det första dokumentet kring idéerna om att inleda en verksamhet i Jerusalem. Styrelsen behandlade ärendet den 19 juni 1989. Där heter det att Frikyrkliga studieförbundet (FS) vill ”se människorna” i denna del av världen. Genom detta hoppas man att ”lära sig av dem”, men också att ”dela våndan i deras livssituation”.

Invigning av SCSC
Invigningen av SCSC 1991. Ovan: Den armeniska patriarken T. Manogian, Svenska Missionsförbundets missionsföreståndare Walter Persson och SCSC:s första direktor, Agneta Johansson.

Se, lära, dela

I Israel och Palestina, liksom i många andra delar av världen, fanns redan många andra svenska organisationer, kyrkor och institutioner med olika typer av verksamheter, som biståndsarbete, kyrkligt samarbete och mission. Inget av detta var aktuellt för ett studieförbund. Man ville, med orden i den första idéskissen, skriven av förbundsordförande Per Olof Öhrn – se, lära och dela. Öhrn såg framför sig ett “fördjupat arbete kring teologi, historia, profetior och samhällsutveckling”.

Inspirationen till detta äventyrliga projekt, ja själva förutsättningen, var kontakten med de lokala kyrkorna i området. ”Ett nära samarbete med de kristna i Israel/Palestina har visat sig vara en möjlig väg att komma människorna nära”.

Samarbete med Armeniska Apostoliska kyrkan i Jerusalem

Möjligheten att etablera ett center i Jerusalem hade öppnat sig tidigt 1989 då en av studieförbundets medlemsorganisationer, Svenska Missionsförbundet, beslutade sig för att inte gå vidare med det samarbete som inletts med den Armeniska Apostoliska kyrkan i Jerusalem. Inom Missionsförbundet fanns hos många en önskan att öppna ett center, och förberedelserna hade pågått en tid. Men inför det avgörande styrelsebeslutet i februari 1989 nåddes ingen enighet. Jerusalem var en het potatis.

Frikyrkliga studieförbundet tog över kontakterna med det armeniska patriarkatet, och efter en tid av överläggningar, både i Stockholm och Jerusalem, kom de till synes udda parterna fram till att här fanns ett gemensamt intresse. Ett avtal daterat 1 januari 1990 undertecknades. Av patriark Yeghishe Derderean som den ena parten, företrädare för denna uråldriga kyrka med rötter i de första århundradena, och tre företrädare för det svenska studieförbundet och dess fastighetsbolag som den andra; förbundsordförande Per Olof Öhrn, rektor Arne Wilhede och ekonomichef Ingvar Torkelsson.

Redan under centrets första verksamhetsår 1991/92 genomfördes 10 studieresor, varav två med styrelser för lokalavdelningar i det egna förbundet. Några år senare var antalet uppe i 15. Därefter har antalet resor, med undantag för vissa år, haft ungefär samma omfattning – 15 – 20 studieresor per år.

Hania Kassicieh-Persekian
Hania Kassicieh-Persekian är en av många personer som har gjort SCSC till vad det är. Hon är och har varit programkoordinator sedan 1994.

Studiearbete sedan 1960-talet

Vid det där sammanträdet i juni 1989, då ordförande Öhrn försökte fånga styrelsens intresse för den djärva idén att öppna ett svenskt studiecenter i Jerusalem, knöt han an till en verksamhet inom studieförbundet som redan var etableradVärlden i FS. Möjligen var syftet att mildra dramatiken. 

Där försökte studieförbundet samla studieinsatser kring internationella frågor, något som med kyrkornas omfattande missions- och biståndsinsatser runt om i världen hade stor aktualitet. Men, konstaterar Öhrn, när det gäller frikyrkliga organs erfarenheter och arbete kring just Mellanöstern så finns denna med något undantag framförallt inom Frikyrkliga studieförbundet.  

Hur kunde det komma sigVarför just Mellanöstern av alla regioner, länder och områden i världen? 

Bibelstudier har alltid haft sin självklara plats inom det frikyrkliga studiearbetetDärmed har intresset för Bibelns land naturligt följt med. När SCSC öppnades 1991 skulle FS ha kunnat fira att det var jämt 25 år sedan den första studieplanen om Mellanöstern togs fram. Den kom 1966 och var en studievägledning till boken ”Från Dan till Beerseba”. Ett par år senare påbörjades en utveckling av reseverksamhet, och Israel var redan från början det vanligaste resmålet.  

Programresor växer fram

Från 1969 organiserades reseverksamheten under namnet Programresor. Den politiska situationen i Mellanöstern var på intet sätt stabil. Det så kallade sexdagarskriget hade pågått bara några år tidigare. Men svenskarnas allt starkare ekonomi och utlandsturismens snabba utveckling skapade nya möjligheter att resa. För ett studieförbund skapat av kristna samfund och organisationer var Bibelns land det mest intressanta resmålet. Programresors första år genomfördes fyra resor till Israel.  

Breddade perspektiv

Under några år i början av 1970-talet arrangerades flera fördjupande utbildningssatsningar och konferenser med Mellanöstern i fokus, förlagda till Israel, Libanon och Jordanien. Resor genomfördes också till Egypten och Syrien. Nu breddades perspektiven, bland annat till att också gälla den komplicerade politiska situationen.

Kontakter knöts nu till de kristna kyrkorna i området, och vid sidan av fascinationen av den nya staten Israels stora framgångar riktades också uppmärksamhet mot den gigantiska palestinska flyktingkrisen, som berörde hela Mellanöstern.

Intresset för området gällde inte bara resor. Flera studiematerial togs fram för att användas i studiecirklar och seminarier i den reguljära verksamheten i Sverige. Tidiga FS-rektorer som Erland Sundström och Herman Holmgren skrev själva studiematerial, och 1990, året innan studiecentret öppnades, kom reseguiden ”Resa på helig mark” med Göran Gunner och Per Wirtén som författare.

En unik utsiktspunkt

Centret i Jerusalem har haft sin främsta roll i att utgöra ett resurscenter för de resor med studiegrupper som FS, som 2003 bytte namn till Studieförbundet Bilda, genomför varje år, liksom för bildningsarbetet som pågått på hemmaplan. ”Med Jerusalem som utsiktspunkt kan vi förstå mer av både vår egen tid och vår historia” heter det i ett dokument av förbundsstyrelsen från 2016, som utgör ett slags nutida grunddokument för verksamheten. Perspektiven från 1989 känns igen. I grunddokumentet 27 år senare fortsätter det:

“Jerusalem är en unik plats, inte minst för ett studieförbund med kristna kyrkor som medlemsorganisationer. Staden, platsen, är en utsiktspunkt som kan besökas, rent fysiskt, men också vara utgångspunkt för studier, samtal och reflektion här hemma. Både som plats och som fenomen ligger Jerusalem på samma gång nära och långt borta. De flesta människor i Sverige har aldrig varit där, men för många är Jerusalem ändå en helig stad dit man vänder blicken med längtan, hopp och oro. Konflikter och krig kring Jerusalem innebär prövning och smärta, även för människor i vårt eget land.”

Resegrupper, turister och lokala besökare

Ett överslag pekar på att cirka 600 studieresor har genomförts sedan öppnandet av SCSC 1991. Varje grupp brukar bestå av 10-20 deltagare. Reseprogrammet utformas utifrån respektive grupps intressen och perspektiv. Till resegrupperna ska läggas de många spontana besökare, inte minst turistande svenskar, som kommer till centret för en stunds vila eller för att få hjälp med att orientera sig i det ogripbara myller av intryck som varje besök i Jerusalem bjuder. Andra besökare, som stannat längre, är de många svenska studenter som använt centret som studieplats och bibliotek vid uppsatsskrivande kring teologi, historia, politik mm.

Under 2010-talet har ett volontärsprogram utvecklats för att under de mest intensiva perioderna möta just dessa behov. Ytterligare en verksamhet som funnit sin form under det senaste decenniet är träffar för svensktalande boende i Jerusalem med omnejd.

SCSC fasad tvätt
Fasaden till SCSC tvättas, här med den gamla stora skylten som vi av skönhetsrådet i Jerusalem, med hänsyn till den gamla byggnaden, ombads göra lite mer diskret.

Studiegrupper

Studiegrupper från frikyrkorna har dominerat i reseverksamheten, framförallt från Missionsförbundet/Equmeniakyrkan. Några resor per år brukar genomföras med grupper från de ortodoxa kyrkorna, och från 2010 och framåt med katolska grupper. Även grupper med förankring i Pingströrelsen, dess församlingar och folkhögskolor, finns representerade i verksamheten, även om de inte har varit så många. Från tidigt datum har särskilda studieresor också genomförts för politiker, lärare, journalister, och naturligtvis för pastorer och präster. 

Många resegrupper har varit kopplade till olika folkhögskolor, men även gymnasieskolor och högskolor och universitet. 

Från 2010 och framåt har de tematiska resorna blivit allt fler, där snarare temat och inte hemorten eller församlingen varit det som samlat en grupp. Skrivarkurs, Pilgrimsvandring, Musikskapande för gudstjänster är några exempel på profilresor. 

Fördjupning och breddning

Tre år efter invigningen, år 1994, arrangerades konferensen ”Kontinuitet och förändring” i SCSC:s lokaler. Det var den första större konferensen som studiecentret arrangerat och dess föreläsningar samlades i boken The Christian Heritage in the Holy land av Göran Gunner. Deltagarna var en blandning av akademiker och representanter från organisationer och kyrkor.

Vid konferensen var blicken riktad bakåt i historien. Samma år genomfördes en studie i samarbete med Missionsförbundet för att skapa en bild av kristet ungdomsarbete i området, i syfte att pröva förutsättningar för framtida samarbeten med de kristna ungdomsförbunden i Sverige. Studien ledde fram till rapporten Christian Youth Work in West Bank, Gaza and Jerusalem av Mikael Håkansson.

År 2009 hölls ett symposium om pilgrimsfärder till Jerusalem genom historien, ett arrangemang i samarbete med franciskanorden i det heliga landet. Medverkan fanns också från Stockholms katolska stift, som nu var på väg in som nya medlemmar i Bilda.

2015 genomfördes en konferens i nära kontakt med den syrisk-ortodoxa kyrkan och klostret St Markus, och med den Armenisk-apostoliska kyrkan, för att uppmärksamma folkmordet i dåvarande ottomanska riket 1915. Även nu gavs en bok ut där alla föreläsningar samlades, In times of genocide 1915-2015 med Lars Lingius som redaktör.

Ytterligare en möjlighet till fördjupning har Bildas Mellanösternstipendium inneburit, eller som stipendiet formellt heter: ”Svensk kristen närvaro för kultur och försoning i Mellanöstern”. Herman Holmgren, rektor för Frikyrkliga studieförbundet under åren 1955-1977 var dess initiativtagare. Strax före sin död 1984 arbetade han med ett projekt som resulterade i denna fond, som också kommit att kallas Herman Holmgrens minnesfond. Sedan mitten av 1980-talet har ett 100-tal stipendiater getts möjlighet att under fyra veckor vistas i Israel och Palestina, med fokus på personliga möten med människor och eget upptäckande, allt med studiecentret som utgångspunkt.

Återkommande arrangemang

Till detta ska läggas återkommande seminarier i SCSC:s lokaler, ofta en handfull per termin, med föreläsningar kring i första hand historiska teman där den lokale konsulten Kevork Hintlian varit en drivande kraft. Med konferenser och seminarier har SCSC sökt bygga broar mellan folkbildning och akademiska studier och forskning.

Ett återkommande årligt arrangemang sedan 2005 har varit kulturfestivalen Dandanat i Betlehem, i samverkan med ett lutherskt kulturcentrum i staden. Deltagare i Bildas musikverksamhet i Sverige får där möjlighet att möta palestinska amatörmusiker i workshops, konserter och inte minst improviserat skapande. 2019 nåddes något av ett klimax för Dandanat när en konsert genomfördes på Krubbans torg vid Födelsekyrkan mitt i Betlehem.

Dandanat skulle kunna ses som en indirekt förlängning av en rad kulturutbyten som FS och Bilda etablerade sedan tidigare, med ett par besök och Sverigeturnéer för Jerusalems symfoniorkester, och med svenska körer som genomfört konsertturnéer, men också medverkat vid julfirandet i Betlehem.

Böcker och skrifter

Den första skriften som kom till i nära anslutning till öppnandet av SCSC var, möjligen förvånande, ett häfte om den etiopiska kyrkan i Jerusalem, Ethiopia in the Holy Land. Den har följts av en lång rad initiativ att med PM, broschyrer, böcker och filmer presentera den religiösa och kulturella mångfald som ryms i Jerusalem.

Två större bokprojekt sticker ut ur materialfloden. Fotoboken Ansikten i Jerusalem, från 1993 av Donald Boström och Agneta Johansson. Och foto- och reportageboken Shalom Inshallah år 2011, i anslutning till studiecentrets 20-årsjubileum. Redaktör var Sune Fahlgren. Den israeliske fotografen Ziv Koren medverkade med ett omfattande galleri av bilder. Båda böcker har getts ut på såväl svenska som engelska.

Nerv med djupa rötter

Bildas studiecenter i Jerusalem, Swedish Christian Study Centre, kan i år se tillbaka på 30 år av intensiv, mångfacetterad och, med tanke på de ofta oroliga yttre omständigheterna, en närmast märkligt stabil studie- och bildningsverksamhet. Utgångspunkten från det första dokumentet – att se, lära och dela – har visat sig fungera väl genom alla år.

Är 30 år en lång period? Ur ett Jerusalemperspektiv – Nej. Det är det bara en krusning på ytan. Den där speciella nerven – lusten och längtan att någon gång besöka Jerusalem – kan anas betydligt djupare i historien.

Inom Studieförbundet Bilda, som 2022 firar sitt 75-årsjubileum, fanns den med från början. Från 1960-talet kunde den ta sig formen av studieresor. Men det finns många andra tidigare svenska ”studie-resande” att följa i spåren, som här har sökt intellektuell och andlig bildning, sökt kunskap och upptäckt sig bli förvirrade. De enkla bönderna från Nås som utvandrade i slutet av 1800-talet för att möta sin frälsare bör nämnas, liksom Selma Lagerlöf som inspirerad av deras äventyr skrev en av sina mest storslagna berättelser. Liksom kvinnorättskämpen Fredrika Bremer, äventyrsresenärer Sven Hedin och predikanterna Lewi Pethrus och PP Waldenström, och många fler.

För att nu inte glömma en av Sveriges mest berömda Jerusalem-resenärer, den heliga Birgitta, som inledde sin resa till den heliga staden för i år precis 650 år sedan, år 1371. För 30-åringen Swedish Christian Study Centre, som drivs av ett studieförbund, nu med Katolska kyrkan, ett flertal ortodoxa kyrkor och frikyrkor som medlemmar, är även det ett jubileum värt att uppmärksamma!

 

Magnus Stenberg

Utvecklingsansvarig för kompetensområde Möten i Jerusalem inom Studieförbundet Bilda 

Direktorer vid SCSC

Agneta Johansson 1990–1992

Åke Granath 1992–1994

Ulf Carmesund 1994–1997

Chmouni Yousef 1997–2000

Thomas Magnusson 2000–2003

Kent Malmqvist 2003–2005

Maria Wålsten 2006–2008

Sune Fahlgren 2008–2011

Daniel Braw 2012 (tf januari–juli)

Lars Lingius 2012–2015

Ann-Sofie Lasell 2015–2018

Lars-Inge Claesson 2018–

 

Lokala medarbetare

Talinn Sawalha 1991–1993

Albert Agazarien 1991–2006

Elin Arbeed 1993

Eva Abdallah 1994

Kevork Hintlian 1991–

Hania Kassicieh-Persekian 1994–

Francis Tams 2009–

Böcker, studiematerial och filmer

En sannolikt inte komplett lista över böcker, studiematerial och filmer som tagits fram och som på ett eller annat sätt haft koppling till SCSC.

Mellan dröm och verklighet. En utställning med bilder och miljöer från Jerusalem, av konstnären Bo Mörnerud. Verksamhetsåret 1992/93.

Ansikten i Jerusalem, Donald Boström och Agneta Johansson. 1993

Ansikten i Jerusalem, fotoutställning, Donald Boström. 1993

The Christian Heritage in the Holy land av Göran Gunner. 1995

Drömmen om fred. Av Anna Svalander och Karl-Axel Elmquist, Studentlitteratur och Frikyrkliga studieförbundet 1997

Resor till jordens medelpunkt 2001. Idéskrift till 10-årsjubiléet. Magnus Nordqvist redaktör.

My peace of earth. Film med intervjuer av fem personer i Israel och Palestina. 2004

Ett land, två folk. Ett studiematerial om konflikten mellan Israel och Palestina. I samverkan med Sensus. 2004

I hjärtat av Mellanöstern – en reflektionsbok. av Nina Palm, Anders Roos och Mikael Dahl, utgiven 2007.

Ett sanningens ögonblick. Om det palestinska kairosdokumentet. Sune Fahlgren 2010.

Med vilken rätt? Ett faktamaterial om Israels ockupation, mänskliga rättigheter och krigets lagar. Tillsammans med Diakonia och Svenska kyrkan 2010.

Shalom Inshallah. En foto- och reportagebok med porträtt av kristna, judar och muslimer i Israel och Palestina. Redaktör Sune Fahlgren, med foton av den israeliske fotografen Ziv Koren. 2011

Shalom Inshallah. Fotoutställning med tillhörande studieguide. 2011.

Det håliga landet. En konstutställning 2012 (Avbröts kort efter invigningen efter kritik mot några av verken.)

Pilgrimsbok för färd i heligt land av Jan-Olof Johansson, utgiven 2013 på Verbums förlag av Bilda, Sensus och STI. (Detta är en omarbetad upplaga, den första kom ca 15 år tidigare. Då var inte Bilda med)

In times of genocide 1915-2015. Lars Lingius. 2016

Där berättelser möts. Tio berättelser om Jerusalem och Bildas studiecenter. Red. Magnus Stenberg 2016

Vi och de andra. Fyra filmer med möten av människor i Israel och Palestina. 2019. Producent Claes Herrlander.