Visionären Adnan brinner för ett inkluderande och medmänskligt Sverige
Uppdaterad:
Att komma till Sverige och lyckas med sin etablering är en stor utmaning. Det krävs mycket individansvar, researchförmåga och envishet. Adnan anser att myndigheterna gör det onödigt komplicerat och många av lösningarna tror han ligger i civilsamhällets initiativ och engagemang.
Det är uppenbart när man möter Adnan Gündogdu att han är oerhört företagsam – med alla projekt han drar i har jag svårt att tänka mig att han någonsin sitter still. Sedan han satte sin fot i Sverige – med fru och två barn – har han fått en hel del kött på benen i vad som kan förbättras inom svensk integration. Han har själv tampats med myndigheter för att förstå vad som krävs – och upplever att hjälpen från bland annat Migrationsverket och Arbetsförmedlingen är minst sagt undermålig.
”Det är jättesvårt att hitta den information man behöver – och har man inte – en högskoleutbildning eller motsvarande är det i stort sett omöjligt.”
Trots att Adnan har en universitetsexamen när han kom till Sverige är jättesvårt ett återkommande ord under vårt möte. Han syftar på att hitta den information man behöver som nyanländ. Det är ett antal nödvändiga moment man behöver ta sig igenom – asylansökan eller ansökan om uppehållstillstånd, svenskt körkort och personnummer, språkutbildning, söka bostad, arbete och skola – för att nämna de mest basala delarna.
Alla dessa viktiga beståndsdelar som krävs för delaktighet, samhörighet och förhoppningsvis i slutändan trygghet, upplever Adnan är en snårig väg som dessutom kräver att man kan engelska eller svenska. Detta exkluderar en stor grupp människor som då får förlita sig på omgivningens hjälp – som i vissa fall saknas.
Adnan har dock aldrig känt sig modfälld utan verkar ha en förmåga att tänka ut lösningar i samma sekund som ett hinder uppstår. Som 12-åring lämnade han sin familj – han levde i olika städer och fick lära sig livets praktikaliteter själv – fast med hjälp från vänner. Adnan växte upp i Gülenrörelsen i Turkiet; en social rörelse som bedriver välgörenhetsorganisationer och humanitära hjälporganisationer som är transnationellt aktiva. Det var kanske där Adnans benhårda livsdevis sattes på pränt: man ska ha fokus på det ljusa, inte det mörka i livet. Vid 42 års ålder tvingades han lämna Turkiet som politisk flykting och lämnade ett grundat liv bakom sig; familj, vänner och ett välbetalt jobb, undrar jag att modet ibland brustit för honom? Adnan svarar bestämt: ”Man måste tänka positivt!”.
Att ge av sin tid till andra är någon som verkar falla sig naturligt för honom. Efter några månader i Sverige tog han svenskt körkort. När hans vänner frågade hur man gjorde började han hjälpa till. Det slutade med att han hjälpt 35 personer med övningskörning och teori – på sina lediga helger
Sedan har det fortsatt i större skala. Efter en heldag på jobbet sätter han sig framför datorn och jobbar med sin andra mission – att stötta och underlätta för nyanlända i Sverige. Snabbare Integration heter facebookgruppen – vilket var starten. Genom sitt engagemang och breda nätverk växte medlemmarna i en rasande fart. Behovet var som han misstänkt – stort. I takt med ökningen ökade behovet av en samlingsplats av den information han själv saknat som nyanländ. Samlingsplatsen blev hemsidan Snabbare integration som i dagsläget har haft över en miljon besökare.
Integration går hand i hand med mötet med integrerade svenskar
Att hitta rätt information är av stor vikt men bara en del av lösningen. Integration går hand i hand med mötet med integrerade svenskar – det är en av nycklarna, menar Adnan. Han har själv många svenska vänner, där han lär sig varje dag om Sveriges kultur och hur samhället fungerar. ”Många har inte den förmånen. De kan vara i princip isolerade i 30 år utan kontakt med etablerade svenskar och den svenska språket. Ett isolerat liv i väntan på besked riskerar psykisk ohälsa – vilket i sin tur kan leda till missbruk, kriminalitet eller självmord”, berättar han.
Som en lösning startade han projektet Digital vän, där syftet är att nyanlända möter etablerade svenskar för att lära sig det svenska språket och om svensk kultur. Hittills är 200 digitala vänner matchade. Adnan berättar att det är svårt att hitta volontärer – han efterlyser engagerade etablerade svenskar som kan hjälpa till och organisationer som kan stötta upp.
”Folkbildningen har en mycket viktig roll i Sverige då myndigheterna brister.
Det behövs fler och längre kurser av bra kvalité.”
Folkbildningen har en mycket viktig roll i Sverige då myndigheterna brister. Vi behöver fler och längre kurser av bra kvalité – korta kurser ger liten effekt. menar Adnan.
Det tog arton månader för Adnan att läsa på SFI eftersom han saknade svenskt personnummer. Ett effektivt sätt att snabbt komma i gång med svenska språket är att asylsökanden börjar på SFI från dag ett och påbörjar en praktikplats samtidigt, föreslår Adnan.
Att komma i arbete
Att komma i arbete är ett annan utmaning som hänger samman med ovan initiativ. Utan svenska språket och insikt om hur samhället fungerar är det betydligt svårare för en arbetssökande.
Etableringsprogrammet som arbetsförmedlingen driver hjälper dig att skriva CV och personligt brev, men att hitta ett jobb brister de i. Det krävs andra tillvägagångssätt tycker Adnan. Han vill starta sina andra projekt som kallas Snabbare Mentor som riktar sig till nyanlända med eftergymnasial utbildning, men saknar jobb inom sitt kompetensområde. Där matchas nyanlända med etablerade svenskar för att få stöd i jobbsökandet. Hans tredje och största projekt, Snabbare Integrationprogrammet är färdigplanerat och han söker nu efter samarbetspartners.
Jag kan känna frustrationen och ivern mellan raderna i hans röst. Han vill sätta i gång NU med de metoder han tror skulle påskynda integrationsprocessen, förhindra psykisk ohälsa och isolering. Han är en av de svenskar som sitter på värdefull erfarenhet – där bristerna är självupplevda. Hans röst är viktig.
”Jag kom verkligen inte frivilligt till Sverige. Men, jag vill inte vara en armprotes – utan en naturlig, kroppslig arm och en verklig del av det svenska samhället.”
