Cirkelledaren Seham Alali kom till Sverige 2016, utan att känna landet, språket eller ett givet sammanhang. Idag har hon familj, jobbar deltid och leder studiecirklar i digitalisering och lätt svenska.
Ett nytt land och ett nytt språk
När Seham Alali kom till Sverige i februari 2016 var allt nytt. Hon hade sin man i Sverige men resten av familjen fanns kvar i Tyskland. Svenskan och sammanhanget var svårt och första året var tufft.
– Jag var ny och jag kände ingen. Jag var själv, utan min familj, berättar Seham.
Under det andra året bestämde hon sig för att något måste hända.
– Jag sa till mig själv: jag måste kämpa. Jag måste gå ut, träffa folk, prata svenska, lära mig svenska.
Hon sökte sig till språkundervisning, blev mammaledig, arbetade på restaurang och började som volontär på Erikshjälpen. Där fick hon frågan genom Bilda om hon kunde tänka sig att hjälpa medmänniskor med digitala tjänster.
– Jag kan inte allt digitalt, men jag sa att jag kommer och hjälper till, säger hon.
Digitala vardagsfrågor och lätt svenska
Idag är Seham 29 år, har två barn och arbetar 20 timmar i veckan på Erikshjälpen. På sin lediga tid leder hon studiecirklar tillsammans med Bilda. Den första cirkeln handlade om digitala vardagsfrågor som bank-appar, Swish och andra funktioner kopplade till telefonen. Deltagarna var främst personer som av olika skäl inte kunde arbete men som behövde göra en aktivitet, till exempel genom språkträning eller hantverk.
– Jag är tacksam för Bilda som gav mig den här möjligheten, säger hon.
Cirkeln träffades på onsdagar, två timmar i taget. Först var planen sex träffar, men deltagarna ville fortsätta, så det blev åtta. Grupperna varierade från fyra–fem till nio personer från vecka till vecka.
Deltagarna styr riktningen
Efter den digitala kursen kom nästa önskemål från deltagarna själva. De ville träna svenska.
– De sa: vi kan använda telefonen, men kan du hjälpa oss att prata och skriva svenska? Jag sa att jag kan hjälpa till, och då startade vi en ny cirkel, berättar Seham.
I cirkeln utgår de från en lättläst bok, pratar om vardagsord och bygger ihop dem till meningar.
– Vi pratar om vad orden betyder, och deltagarna ställer många frågor. Vi lär oss mycket tillsammans.
Sehams egen bakgrund är en tillgång. Hon talar arabiska, kurdiska, turkiska och svenska och kan därför förklara på deltagarnas eget språk när det behövs.
Nervositet som släppte
Det svåraste var första dagen, minns hon.
– Jag var lite nervös. Det var första gången jag skulle lära ut svenska till en grupp. Men det gick jättebra. Deltagarna var glada att se mig, och nervositeten släppte direkt.
Förstärk dina bra egenskaper
Seham berättar att hon inte trivdes inte i skolbänken, det var inte hennes forum. Men framför en grupp där hon kan hjälpa andra är annorlunda, där känner hon sig trygg och i sitt rätta element.
Studiecirkeln bad henne inte bli någon annan. Den lyfte fram det hon redan var bra på: att möta människor, förklara på flera språk och få andra att känna sig trygga.
Fick en familj
Ledarskapet har också gett henne något mer än en uppgift. Med familjen kvar i Tyskland har saknaden efter familjen ibland varit stor. Men i studiecirkeln har hon fått något som påminner om hennes föräldrar.
– Jag blir glad av att träffa äldre. Ibland saknar jag min familj, som inte är här, och då känns det som att gruppen är min familj. Jag sitter med dem, vi pratar och skrattar. Det är så roligt.
Att fylla sin lediga tid med något meningsfullt var från början målet. Att hitta en gemenskap att höra till kom på köpet.
Våga visa vad du kan
Till andra som funderar på att bli cirkelledare har hon ett enkelt råd: ta första steget.
– Man måste vara aktiv. Man kan inte bara sitta hemma och skicka ett mejl. Gå ut, träffa andra ledare, prata om vad ni kan göra och visa vad du kan. Tänk att du kan göra det här.