I Bullerbyn, Linköping sitter unga med symaskiner, peruker och lerfigurer. Verksamhetsutvecklaren och projektledaren Paulina Ternstedt kom på idén med en cosplay-verksamhet anpassad för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) där alla får vara med kostnadsfritt, utan förkunskaper och utan att behöva förklara sig.
Idén om cosplay-verksamheten kom från Paulina Ternstedt, projektledare på Bilda Sydöst som även sitter i funkisnätverket. Hon har själv en syster med Downs syndrom och har god kännedom om de som lever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
Som tonåring fascinerades Paulina av k-pop, anime och japansk kultur och ville prova cosplay, men peruker och material kostade för mycket. Hon kände dessutom ingen annan som höll på med det. Varje år träffade hon likasinnade på NärCon i Linköping, Nordens största mötesplats för spel, anime och cosplay, för att sedan komma hem till en vardag utan gemenskap.
– Här är människor som träffas en gång om året och sedan blir isolerade i sitt intresse.
Hösten 2025 provade hon en pilotgrupp på en fritidsgård. Ungefär tio ungdomar kom direkt. Fritidsgårdarnas åldersgräns på 19 år passade dock inte projektets målgrupp på 16 till 27 år. Därför söktes och beviljades ett projekt mot ofrivillig ensamhet och i mars drog det i gång på riktigt. Kontoret på Bullerbyn blev verksamhetsrum.
Gratis, tryggt och i liten skala
Varje helg samlas fyra grupper med fem till sex deltagare. De små grupperna är ett medvetet val. Varje deltagare ska hinna få kontakt med ledaren och ljudnivån ska vara hanterbar.
– Fem symaskiner på en gång kan vara jobbigt för vissa.
Den som behöver gå undan, sitta och pilla med något eller stimma får göra det. Stimma, förklarar Paulina, betyder att man upprepar en rörelse, ett ljud eller en sinnesupplevelse för att reglera sig själv. Det kan handla om att lugna sig, ta ut energi, hantera stress eller att kunna fokusera. Det är vanligt vid autism och adhd, men många stimmar i någon form utan att tänka på det.
Ledarna för verksamheten är själva cosplayare och har god kunskap om neuropsykiatriska funktionsvariationer. Allt är kostnadsfritt, både material, fika och ledare, eftersom ekonomin annars blir ett hinder för just de som skulle behöva en mötesplats mest.
– Det har varit jätteviktigt för mig att det ska vara helt gratis att delta. Flera föräldrar har sagt att det uppskattas, säger Paulina.
De som annars faller mellan stolarna
Många deltagare har npf-diagnoser. Det är unga som klarar sig för bra för att få mycket stöd men inte tillräckligt bra för att trivas i den vanliga fritidsverksamheten.
– Flera föräldrar har berättat att barnet saknar vänner och sysselsättning efter skolan, säger Paulina.
Men NPF är inget krav för att få vara med i verksamheten.
– Dörren stängs inte för någon. Vi har ingen läkare som kontrollerar diagnoser och den som är nyfiken på cosplay är välkommen. För vissa kan mötet med likasinnade också bli en första igenkänning som: ”vad skönt att det är någon annan som också känner som jag”.
Sambandet mellan npf och cosplay berättar Paulina är tydligt, men orsaken är ännu en hypotes. Paulina menar att sättet att arbeta med cosplay passar många med NPF.
– Man kan ”nörda” ner sig i ett projekt och sitta hela natten med en kostym. Masken kan dessutom göra sociala sammanhang tryggare.
Från tystnad till prat
Själva skapandet ger mycket. Deltagarna får lära sig tekniker, välja tyger och se sina verk växa fram vecka för vecka. Kostymerna är deras egna att ta med hem. Samtalen under tiden handlar om allt från serier till livet i stort och deltagarna lär sig både om sig själv och om andra. Gruppen är lik i sitt intresse, men människorna kommer från helt olika bakgrunder.
Paulina har sett hur snabbt tryggheten kan växa. Hon minns en niondeklassare som var mycket tystlåten när de möttes.
– Tjugo minuter senare stod vi och filmade en video tillsammans och hon berättade om sina skor som hon tillverkade.
Skratten kommer också. När någon glömt sin jacka och konstaterar att det är typiskt ADHD, känner många igen sig och det som annars är jobbigt blir något man kan skratta åt tillsammans.
Just nu pågår kostymer av bland annat Pinkie Pie från Equestria Girls, Mandalorian och Törnrosas Aurora.
Framtidsvision att växa regionalt och i målgrupp
Nu växer verksamheten. Grupper planeras i Motala och Norrköping, där ledarna också kommer ifrån. I Motala vill man också testa en mötesplats för föräldrar, som ofta följer med sina barn, där de kan utbyta tips och erfarenheter.
På NärCon vill man att deltagarna ska kunna gå tillsammans som ett gäng i dräkter de själva byggt ihop. Paulina var även med och montrade på NärCon i år, där de målade tillsammans eftersom det var svårt att bygga kostymer på plats. Under målandet pratade de med förbipasserande besökare.
–Vi tog med kortlekar med frågor om livet och pratade om allt från machokultur till vad som driver en framåt.
Folkbildning på riktigt
Genom att samla människor i ett gemensamt intresse, för att tillsammans med andra finna både en gemenskap och utveckla sig är folkbildning på riktigt.
– Man får skapa något och äga det. Man lär sig om sig själv och om andra. Här får de vara normen i sitt eget rum, säger Paulina.
Cosplay-verksamheten ger deltagarna verktyg att utvecklas och skapar sammanhang där ingen behöver stå utanför. Den som är nyfiken men tvekar behöver inte komma ensam.
– Ta med en kompis eller en förälder, eller kontakta mig i förväg så går vi in i lokalen tillsammans första gången, säger Paulina.
Här sker lärandet i gemenskap, utan krav på betyg, diagnos eller betalningsförmåga. Det sker i ett rum där deltagarna helt kan känna att de får vara sig själva.
– Berätta vad du behöver, så ser vi till att lösa det.