Miriam Bakhaya och Lukas Daowd knöt den röda ledarhalsduken under årets sommarläger. Det var en känsla av stolthet, tillhörighet och tro på sig själv, och de bär den med sig in i ledarrollen i St Tomas scoutkår.
– Känslan när man får den röda halsduken i våran scoutkår är en känsla som är obegripligt svårt att beskriva för någon som inte vart med om det, säger Lukas Daowd.
Lukas vigdes till scoutledare tillsammans med Miriam Bakhaya, under sommarens scoutläger där de båda mottog sina röda ledarhalsdukar.
– Det är en känsla av stolthet, glädje och en vilja att fortsätta utvecklas till den bästa versionen av sig själv, som scoutledare och som människa. Jag är säker på att det är en känsla man inte upplever ofta i livet, säger Lukas.
Overkligt och oförglömligt
För Miriam började resan som åttaåring och spårare. Under alla år har hon sett upp till sina egna ledare. Att plötsligt vara en av dem kändes nästan overkligt.
– Det var inte bara en halsduk, utan ett bevis på hur mycket jag har vuxit och utvecklats genom scouterna, säger hon.
För Miriam betyder steget från scout till ledare att gå från att vara den som lär sig till att bli den som lär ut och inspirerar andra. Hon har själv haft ledare som stöttat henne, trott på henne och hjälpt henne att utvecklas. Nu vill hon vara den personen för någon annan.
– Det känns fint att få ge tillbaka till en gemenskap som har gett mig så mycket, säger Miriam.
En känsla av familj och tillhörighet
I skillnad från Miriam fick Lukas sin scoutstart senare i livet även fast han från femårsåldern varit aktiv i St Tomas kyrka. Han hörde länge gott om scouterna av vännerna som gick där men på grund av avståndet hade han inte möjlighet att delta i deras aktiviteter. När han blev gammal nog att ta sig till scouterna själv bestämde han sig för att testa, och det som mötte honom var större än han hade väntat sig.
– Jag som inte riktigt visste vad scouterna var, blev bemött av en stor våg av känslor. Det var en känsla av familj och tillhörighet. Jag blev varmt välkommen, och scouterna gav mig inte en känsla av att vara ny utan tvärtom, som om jag alltid varit en del av deras familj, berättar han.
Tillsammans med friluftslivet och allt nytt man lär sig varje vecka blev scouterna något han inte hittat någon annanstans.
Scouterna var det som saknades i mitt liv. De fyllde upp en ny plats i mitt hjärta. Jag visste direkt att det är här jag är ämnad att vara.
-Lukas Daowd
”En resa mot större trygghet”
Miriam beskriver sin egen förvandling som en resa mot större trygghet. Hon började som åttaåring som spårare och såg då upp till de äldre ledarna. Att ta emot ledarhalsduken fick henne att reflektera över tiden som gått.
– Det var en väldigt speciell känsla, nästan lite overklig. Att nu själv få ledarhalsduken och inse att jag har blivit en av ledarna var både känslosamt och något jag kände mig otroligt stolt över. För mig var det inte bara en halsduk, utan ett bevis på hur mycket jag har vuxit och utvecklats genom scouterna.
Hon har fått göra misstag, lära sig av dem och våga prova igen. Utan scouterna, tror hon, hade det tagit längre tid att hitta samma självförtroende.
– Jag har lärt mig att våga ta initiativ, samarbeta med olika människor och hantera utmaningar. Men framförallt har jag lärt mig att tro på mina egna kunskaper och förmågor. Den lilla 8-åringen hade nog aldrig kunnat föreställa sig att hon en dag skulle stå med en ledarhalsduk runt halsen, och det tycker jag är ganska fint, säger Miriam.
Cirkelledare i Bilda
Både Miriam och Lukas är även cirkelledare i Bilda och båda ser hur rollerna växer tillsammans.
– Jag har förstått att en bra ledare inte är någon som alltid bestämmer eller har alla svar, utan någon som får andra att känna sig delaktiga och vågar ge dem utrymme att utvecklas, säger Miriam.
Lukas pekar på något han tar med sig från scouterna: förmågan att möta människor precis där de är.
– Du lär dig att alla människor gillar saker på olika sätt och du kan anpassa dig och ditt lärande för allas bästa och för bästa resultat.
Föreningslivets betydelse
Att människor möts och lär tillsammans är en stor del inom folkbildningen.
– Det handlar också om att ge barn och unga möjligheter att utvecklas, träffa nya människor och få erfarenheter som de kommer få nytta av i framtiden, precis som jag fick. Jag vet hur mycket scouterna betytt för mig under alla dessa år och jag hoppas att föreningslivet kan fortsätta vara en lika viktig del av andra barns uppväxt, säger Miriam.
Lukas betonar scoutandan.
– En scout ger alltid mycket mer än vad de får. Målet är att rusta sig själv och andra för att alltid vara redo. Vi vill göra samhället till en bättre och tryggare plats för allas bästa.
Våga testa – kanske förändrar det ditt liv
Lukas har ett enkelt budskap till den som går och funderar på gå med.
– Det skadar aldrig att testa. Annars kanske du missar det som förändrar ditt liv till det bästa möjliga för just dig.
Miriam hoppas att fler barn får samma chans som hon fick.
– Jag började som en spårare som ville ha roligt och träffa nya vänner. Elva år senare står jag här som scoutledare, redo att ta ansvar över scouterna.