Om folkbildning

I över hundra år har människor i Sverige samlats på sina egna villkor för att studera, ta del av föreläsningar och delta i kulturarrangemang. Det kallas folkbildning.

Människor fortsätter än idag att träffas för att lära sig tillsammans och av varandra, och för att stärka sina möjligheter att påverka både sina egna liv och förhållanden i samhället.

Folkbildning är fri och frivillig och syftar till personlig utveckling och ökad delaktighet i samhället. Den vänder sig till alla oavsett bakgrund och har ingen examen eller betyg som mål.

Folkbildning sker främst genom genom tre verksamhetsformer: studiecirklar, kulturprogram och annan folkbildningsverksamhet.

Studiecirkel

En studiecirkel är en mindre grupp som träffas vid flera tillfällen för att lära sig något tillsammans. Alla deltar aktivt, delar erfarenheter och formar innehållet tillsammans med cirkelledaren. Ämnet kan vara nästan vad som helst – målet är att deltagarna ska utvecklas tillsammans och få nya insikter.

Verksamheten ska bestå av minst tre träffar och omfatta minst nio studietimmar. Vid varje tillfälle ska det vara minst tre deltagare, inklusive ledaren. Det får vara högst 20 deltagare. Deltagarna ska vara minst 13 år, eller fylla 13 år under året.

Kulturprogram

Kulturprogram är öppna arrangemang inför eller tillsammans med publik. Det kan vara till exempel konserter, föreläsningar, utställningar, filmvisningar, teater eller dans. Syftet är att ge kulturupplevelser som skapar delaktighet, upplevelse och kunskap.

Annan folkbildningsverksamhet

Annan folkbildningsverksamhet är gruppaktiviteter som liknar studiecirklar men inte följer alla dess ramar. Här ryms till exempel större körer, verksamhet för barn från sex år eller kortare kurser. Formen är friare, men grundidén är densamma: ni lär och utvecklas tillsammans.