Det berättar verksamhetsutvecklaren Susanne Ayoub när hon inser att hon precis ska prata om klimakteriet, i ett kyrkorum, och framför en stor grupp män. För folkbildning handlar inte bara om kunskap utan om att skapa rum där människor vågar tala om det som berör, skaver och förenar.
Genom konferenskonceptet Hållbar hälsa har Studieförbundet Bilda, tillsammans med ortodoxa kyrkofamiljer i Sverige, byggt mötesplatser där folkbildningen främjar både hälsan och gemenskapen. Susanne Ayoub, nationell verksamhetsutvecklare i Bilda, berättar om konceptet Hållbar hälsa som genomfördes under tre fysiska konferenser utspridda under året 2025. De tre konferenser vände sig till syrisk-ortodoxa, eritreansk-ortodoxa och koptiska församlingar. Varje gång har fokusområdena varierat, men helheten bestått av andlig, fysisk, social och existentiell hälsa.
Konceptet Hållbar hälsa föddes ur ortodox tradition där helgonet Johannes Chrysostomos (som levde på 300-talet), beskrev kyrkan som ett sjukhus dit människan kommer för att bli helade. Helgonet kallades även ”Johannes Guldmunnen” på grund av sin påstådda vältalighet och hans gripande och tankeväckande predikningar.
Kvinnorna i fokus
Den första konferensen, Systrar i tro, riktade sig till kvinnor i olika generationer. Ett panelsamtal mellan unga, kvinnor mitt i livet och äldre kvinnor bekräftar den historiska kontinuiteten om hur kristna traditioner och praktiserad tro burits genom årtusende.
– Det var kvinnor i olika generationer i ett berörande panelsamtal. Vi pratade om vad man tar med sig från generation till generation. Som tron, fastan, att gå i kyrkan, det är tecken på hållbarheten även i tron, berättar Susanne.
Men det var under konferensen i Sundsvall med den eritreansk-ortodoxa gruppen som folkbildningens inverkan skulle bli som allra tydligast.
Klimakteriet tog plats i kyrkorummet – för både kvinnor och män
Inför konferensen i Sundsvall var det planerat en kvinnokonferens med fokus på kvinnohälsa med 40 deltagare. Susanne skulle hålla ett pass om vad som händer med kroppen under kvinnans period till klimakteriet. Ett ämne som kan kännas stigmatiserat att prata om i allmänhet och kanske i synnerhet i kyrkan.
– Bilda har flera viktiga mervärden till våra medlemsorganisationer och samarbetspartners, men ibland är språket en barriär för deltagare att tillgodogöra sig Bildas mervärde. Därför är det guld värt för Bilda att ha personal med spetskompetens som Yirgalem (Yacoub), som översatte direkt på plats till alla, berättar Susanne.
När Susanne och kollegan Yirgalem Yacoub från Bilda Svealand (som översatte Susannes tal till tigrinja) väl kom till kyrkan satt där mellan 80 – 100 personer, blandat män och kvinnor.
Jag hann tänka: hur ska det här gå? Nu ska vi prata om klimakteriet, i ett kyrkorum, och framför en stor grupp män. Det är ofta ett känsligt ämne även i vårt svenska samhälle, säger Susanne.
Susanne rådfrågade prästen, som gav sitt stöd. Han sa, ”det här är folkbildning även för männen”.
Så föreläsningen blev av om klimakteriet, symtom och vad som händer i kvinnor kroppar. Susanne berättar om deltagarna engagemang och deltagande. De fick börja med att diskutera vad klimakteriet heter på tigrinja. Det fanns inga självklara ord men deltagarna satt och googlade och samtalen kändes lättsamma och glädjefyllda.
Pausen kom och då hände något Susanne inte väntat sig.
Så många män kom fram. De sa: ’Det här behövde jag höra. Nu förstår jag min mamma, min syster, min fru.’ Jag blev helt tårögd. Vi trodde att det skulle bli svårt men det blev i stället så stort. Det här är folkbildning i sin renaste form, att våga vara där det skaver.
Förtroende som byggts över tid
Konferenserna blandar teori och praktik, allt från samtal om existentiell hälsa till fysiska pass med träning och dans. Att få prova, diskutera och reflektera tillsammans skapar något som föreläsningar aldrig kan ge.
Det är en sak att prata teori. Det är en helt annan sak när frågor får landa i människor. Folkbildningens pedagogik gör svåra frågor levande.
Att nå målgrupper som annars kan ha svårt att prioritera sig själva kräver relationer, tid och lyhördhet. Bildas långa samarbete med ortodoxa kyrkor har gjort det möjligt att identifiera behov och att skapa trygga rum där deltagarna vågar visa engagemang och ställa frågor.
– När kvinnor väljer att lämna familj och barn en hel dag för att komma till en konferens med Bilda, då är det stort. Därför känns deltagarnas tacksamhet alltid ömsesidig. Egentligen är det jag som vill tacka dem.
“Mamma är en skola, vårdar du henne väl, har du ett helt folk med ädla rötter”
När Susanne får frågan hur Hållbar hälsa stärker demokratin, svarar hon:
– Sådana mötesplatser skapar mod. Mod att förändra det som behöver förändras, mod att bevara det som är gott, både i sig själv och i sin omgivning. Och när kvinnor får större utrymme, då mår hela samhället bättre.
Jag har alltid burit med mig det. Mår mamma bra, mår familjen bra. Och mår familjen bra, mår samhället bra.
”Folkbildningen gror frön av hopp”
Susanne berättar att hon vill att deltagarna ska få med sig känslan av gemenskap, perspektiv och en större tilltro på framtiden.
– Vi ser så mycket polarisering överallt, individualism överallt, vi människor är inte skapade att vara ensamma. Bra folkbildning är när människor kommer samman, får tänka högt, sätta ord på saker och gå därifrån med inspiration och hopp. Folkbildningen gror frön av hopp, avslutar hon.