Under hösten har Bilda genom sitt nätverk för demokrati, mänskliga rättigheter och fred genomfört en studiecirkel med fokus på värnplikt, vapenvägran och kyrkans roll. Cirkeln bestod av fyra träffar och samlade tio deltagare, framför allt ledare som möter unga inom Bildas medlemsorganisationer.
Bakgrunden till cirkeln ”Värnplikt, vapenvägran och kyrkan” är de förändringar som skett i Sverige och omvärlden de senaste åren, ett mer militärt präglat samhällsklimat, återinförd värnplikt och unga som ställs inför frågor som många kyrkor inte längre är vana att tala om.
– Vi ser hur unga och deras ledare hamnar i helt nya situationer. Det finns ett stort behov av redskap för att reflektera över vad värnplikt faktiskt innebär både praktiskt, etiskt och teologiskt, säger Ida Eriksson, en av verksamhetsutvecklarna i Bildas nätverk.
Alternativ till den militära lösningen
De såg också ett behov av fler perspektiv i samtalet om hur fred kan uppnås.
– Vilka alternativ finns utanför den militära lösningen? Det är klart att många unga kommer att ställas inför dessa frågor, men vi är inte vana längre att prata om det i våra kyrkor, kommenterar Ida.
Cirkeln riktar sig till personer som leder ungdomar och unga vuxna. Målet är att öppna upp för samtal på frågor som fått förnyad aktualitet i en mer militariserad tid, vilket var det som fick deltagaren Jacob Molander att söka sig till cirkeln.
– Under de senaste åren har jag gjort en del forskning om den svenska frikyrkorörelsens historia under första delen av 1900-talet. I olika texter har jag mött flera pacifistiska motiv, resonemang och tankar som i mångt och mycket är okända idag. Den ökade militariseringen och de väpnade konflikterna i vår samtid har i kombination med detta gjort mig intresserad av ämnet, säger Jacob Molander.
En cirkel för samtal– inte polarisering
Micael Grenholm leder cirkeln. Han är forskare inom kyrkohistoria med ett fokus på vapenvägran inom Pingströrelsen och en välkänd röst inom kristet fredsarbete. Hans perspektiv väcker ofta diskussion, något som enligt Ida bidrog till att ge deltagarna nya infallsvinklar.
– Vårt mål har inte varit att driva en linje för eller emot värnplikten. Vi vill rusta ledare att möta unga som gör olika val och skapa utrymme för goda samtal snarare än polarisering, säger Ida.
Ida beskriver att många av deltagarna i cirkeln sannolikt redan bär på en känsla av oro och funderingar kring de här frågorna. Personer som söker efter ett bredare samtal i ett samhälle där militära perspektiv ofta tar mest plats.
Deltagaren Jakob lyfter att upplägget gav överblick och möjligheter att fördjupa sig i ämnet tillsammans med gruppen.
– Cirkeln var upplagd med en tydlig röd tråd och vi gick systematiskt igenom olika aspekter av fred och icke våld ur ett kyrkligt och till viss del kristet perspektiv. Innehållet gav en kortfattad men bred introduktion i ämnet och var ett bra underlag för samtal och övningar, berättar han.
Samarbete med kristna fredsrörelsen
Cirkeln genomfördes i samverkan med Kristna fredsrörelsen, som också medverkade vid ett av tillfällena. Kristna fredsrörelsen har erfarenhet av internationellt fredsarbete, ickevåldsmetoder och stöd till människorättsförsvarare.
– Kristna fredsrörelsen tillför perspektiv som ofta saknas i samhällsdebatten. Deras kunskap om ickevåld som praktisk metod var ett av perspektiven i studiecirkeln, säger Ida Eriksson.
Fyra träffar med olika perspektiv
Studiecirkeln har varit uppdelad i fyra träffar med alla olika teman och upplägget har varvat reflektion, föreläsningar, workshops och rollspel.
– Uppdraget gick ut på att ta fram material till fyra träffar utifrån olika perspektiv. En träff har haft ett tydligt fokus på kristet ledarskap i en tid då värnplikt och vapenvägran inte längre är frågor på avstånd, utan något unga faktiskt berörs av.
Ida får frågan hur detta är god folkbildning:
– Jag skulle säga att cirkeln tillför perspektiv, kunskap och mod att prata om ämnen som annars lätt blir känsliga. Att människor med olika erfarenheter och tankar möts, det är ju folkbildningens hjärta, och även en grundbult i ett demokratiskt samhälle, säger hon.
Jacob beskriver hur gemensamma samtal gav nya insikter och hur gruppens olika erfarenheter bidrog till en djupare process, vilket berörde honom.
– Att få möjlighet att stöta och blöta olika perspektiv i ett viktigt och aktuellt ämne är något som i sig berör. Jag vill också lyfta de andra deltagarnas perspektiv och erfarenheter. Det händer något när vi fördjupar oss i ett ämne tillsammans, säger han.
Planen att göra ett studiematerial
Planen är att Bilda under våren ska lansera ett studiematerial utifrån det underlag som Micael Grenholm tagit fram, tillsammans med utvärderingar från den studiecirkel som nu genomförts.
– Behovet finns, och vi vill möta det med något som håller både teologiskt och pedagogiskt.
Jakob får frågan om vad han tar med sig från sitt deltagande i cirkeln.
– Jag känner mig mer insatt i ämnet och i frågor om fred i relation till Bibeln, kyrkohistorien och vår samtid. Mitt deltagande gav mig också inspiration till att fortsätta lära mig mer om fred och ickevåld och inspirera andra, avslutar han.