På anstalter i olika säkerhetsklasser samlas människor varje vecka för att sjunga tillsammans. Genom körverksamhet och då bland annat tävlingen Körkampen når Studieförbundet Bilda människor som annars står långt ifrån studiecirklar, körsång och kulturella sammanhang. Resultat blir gemenskap, ökad självkänsla och en chans att komma bättre ut.
En idé född ur ett missförstånd
Idén till Körkampen föddes oväntat. Det var när Bildas medarbetare Jeanette Borssén, tidigare kriminalvårdare, berättade i ett samtal om att hon jobbade med kör på anstalt, och blev missförstådd.
– Hon hörde ”Körslaget” och Jeanette svarade: nej, det gör vi inte, men det borde vi, berättar Lina Fridblom, verksamhetsutvecklare på Studieförbundet Bilda.
Ur det missförståndet växte en tävlingsform fram där körer på anstalt får ett gemensamt mål att arbeta mot. Första Körkampen genomfördes 2025 och projektet fortsätter även under 2026, efter att ha beviljats nya projektmedel från Kriminalvården.
Bakom satsningen står ett Bilda-team bestående av Jeanette Borssén, Sara Sivertsson och Lina Fridblom, i nära samarbete med erfarna körledare runt om i landet. Men det är Jeanette Borssén som är initiativtagare till både projektet och tävlingen.
Jeanette berättar om ett möte med kriminalvårdschefen, där hon fick höra hur personalen upplevt arbetet på avdelningarna:
– Kriminalvårdschefen berättade att när de kommer tillbaka till avdelningen fortsätter de att sjunga, och det skapar ett lugn på avdelningarna.
Körsång på Sveriges tyngsta anstalter
Under 2026 kommer det bedrivas körverksamhet på 15 anstalter och ett häkte, varav tre är i säkerhetsklass 1: Kumla, Norrtälje och Hall.
På anstalterna får deltagare aldrig blandas mellan olika avdelningar, vilket innebär att varje kör formas av dem som råkar bo på samma avdelning. Ofta består körerna av mellan åtta och femton deltagare.
– Man får börja där man är. Personalen frågar vilka som vill vara med, och så bygger man gruppen utifrån det. Det är folkbildning i praktiken, säger hon.
”Jag känner mig fri i sinnet en timme”
Att sjunga i kör är frivilligt och engagemanget är ofta större än många tror. I utvärderingar från deltagarna återkommer starka vittnesmål:
– Jag känner mig fri i sinnet en timme.
– Jag mår bra hela veckan efter kören.
– Det här gör mig till en bättre människa.
Lina berättar att forskning visar hur körsång kan aktivera kroppens lugn-och-ro-system, skapa samhörighet och reglera stress genom andning och gemensam rörelse.
– Det kallas av vissa forskare “synkroniserad empati”, när musikens rytm samordnar både puls, andning och känslor mellan människor.
– Körerna är inte till för att prata om hur jobbigt livet är utan vi sjunger. Mycket. Och det ska vara kul. Men självklart väcker musiken också tankar och känslor som ibland behöver komma ut, säger Lina.
Folkbildningens kompensatoriska uppdrag
För Lina är körverksamheten på anstalterna ett tydligt exempel på folkbildningens kärna.
– Studieförbunden har ett kompensatoriskt uppdrag. Vi ska finnas där människor behöver folkbildning som mest, säger hon.
Körerna skapar en gemenskap och kanske provar deltagarna på något nytt och ser nya sidor både hos sig själva och de andra i kören. Och på anstalt är allt analogt. Det finns inga digitala kurser och inga distanslösningar.
– De här människorna kan inte ta sig till folkbildningen. Då måste folkbildningen ta sig till dem, konstaterar Lina.
Körkampen är en del av ett större kriminalvårdsprojekt inom Bilda, som också rymmer samhällskurser, CV- och jobbsökarstöd samt samhälls- och myndighetsinformation inför frigivning.
Mer än en tävling
Tävlingsmomentet i Körkampen har visat sig vara viktigt. Förra året utbröt glädjen i Mariestad då landets bästa fängelsekör avgjordes.
– Att ha ett mål att jobba mot betyder mycket. Kören som vann förra året, från anstalten Rödjan, blev oerhört berörda, berättar Lina.
En av deltagarna, som frigivits strax före finalen, ansökte om särskilt tillstånd för att få återvända till anstalten. Trots att han bar fotboja. Och flera andra visade sin glädje.
– En av körsångarna i vinnarkören sa: ”Det här är första gången min familj är stolt över mig.” Det säger något om vilken kraft det finns i gemenskap och skapande.
Att leda projektet kräver engagerade ledare och ett tydligt ledarskap. Med projektet vill man stärka klienterna för att de ska utveckla de bättre sidorna hos sig själva.
– De här personerna sitter där av en anledning, men frihetsberövandet är själva straffet, när man väl sitter där ska man inte bli ytterligare straffad utan då är det ”Bättre ut” som gäller. ”Bättre ut” är kriminalvården mål, att man ska komma ut som en bättre version av sig själv än när man kom in. Och där kan folkbildningen bidra, säger Lina.
En framtid med kör på varje anstalt?
Lina berättar att hon hoppas på att deltagarna tar med sig körerfarenheten och fortsätter med det även efter frigivning. Att musiken både gör bra saker i kroppen och ger ett socialt sammanhang och nya kontakter.
– Jag skulle vilja att det fanns körer på alla anstalter. Vi har redan sett exempel på personer som flyttats från en anstalt till en annan och mötts av Bildas kör även där och blivit jätteglad för det. Det betyder något, säger Lina.
Under körtimmarna har deltagarna berättat om att de känner sig fria.
– Ledarna vet inte om vilka brott klienterna har begått. Varför skulle vi veta det? Det spelar ingen roll vad man har gjort när man sjunger tillsammans. Då är man bara människor som skapar musik och gemenskap.
Texten har tagits fram med stöd av AI.