Skip to main content

Värna, vårda och utveckla

Värna, vårda och utveckla

Uppdaterad:

Ett och ett halvt dygn tog det, sedan var Bildas första digitala studiecirkel i skånskt yllebroderi fullsatt. Deltagarna får både lära sig att brodera och om det skånska yllebroderiets långa historia. Kursledare är Kristina Persson.

Studiecirkeln i skånskt yllebroderi hölls för första gången i maj 2021. Den hade då tolv deltagare från hela Sverige, från Kivik i söder till Lycksele i norr. De träffades via Zoom tre onsdagar i rad. Hösten 2021 genomfördes en liknande studiecirkel med fem träffar.

– De frågade förra gången om vi kan ha en fortsättning, de börjar redan tänka framåt, berättar Kristina Persson när hon är mitt uppe den andra digitala kursen hösten.

Hon är en van studiecirkelledare men säger att det har varit en del utmaningar att hålla en kurs digitalt. Hon hade visserligen provat det vid ett tillfälle förut när Bilda hörde av sig.

Jag försöker göra så att det blir så tydligt som möjligt för deltagarna.

– För ett år sedan var detta något otänkbart i min värld. Jag är rätt motvillig att lära mig teknik men har ju verkligen utvecklats enormt sedan pandemin slog till. Jag är fortfarande inte säker men blir bättre och bättre. Jag har inte bara lärt mig tekniken utan också hur man sitter framför kameran, hur jag ska hålla broderiet. Jag försöker göra så att det blir så tydligt som möjligt för deltagarna.

Kristina Persson testade själv skånskt yllebroderi första gången i mitten av 1990– talet på en textilutbildning på en folkhögskola. Några år senare väcktes hennes intresse på riktigt när hon själv gick på kurs hos Ally Svensson, en kvinna som bodde utanför S:t Olof i Skåne, som har lärt hantverket vidare till oändligt många andra.

– Det var hon som tyckte att jag skulle bli cirkelledare. Det är ju en glädje att få lära andra det jag kan. Och någonstans tänker jag att jag har lyckats eftersom det finns de som gått i kurs hos mig i över tio år.

Olika typer av textila hantverk

Kristina Persson jobbar med olika typer av textila hantverk och går fortfarande ofta kurs själv. Något av det viktigaste när hon håller i kurser och studiecirklar är att deltagarna måste känna sig sedda.

– Jag är väldigt noga med att lära mig alla namnen. Det är lite svårare när man träffas digitalt. Som väl är står ju ofta namnet med på skärmen. Oavsett om de redan har broderat i tio år eller är nybörjare ska alla få samma känsla av att vara sedda, om det så bara är ett ”oj vad långt du har kommit”.

När Kristina Persson började intressera sig för hantverket fanns det några kuddar med skånskt yllebroderi i hemmet, som är hennes mans släktgård. Då tyckte hon inte att de var så särskilt vackra.

– Men ju mer jag har gått på kurs desto mer har jag lärt mig att älska de kuddarna. För där finns ju proveniensen. Ju mer man vet om sitt broderi, desto mer värdefullt blir det för en själv.

På de digitala studiecirklar hon håller hos Bilda berättar hon bland annat om sin makes familjehistoria genom de kuddar med skånskt yllebroderi som hon numera fått av släkten. Varje dotter i familjen fick två sådana kuddar var.

– De broderades till hemgiften. Sedan låg kuddarna och väntade på att man skulle gifta sig. När man gifte sig syddes monogram och årtal dit.

Kuddarna användes ofta som åkdynor när man körde häst och vagn, och användes första gången på bröllopsdagen. Rikligt utsmyckade åkdynor var ett sätt att visa att familjen hade råd med tyget och vackert färgat garn.

Inom slöjd är värna, vårda och utveckla tre viktiga ord.

– Historiken är så himla viktig för lärandet, för att få en förståelse för det man arbetar med. Inom slöjd är värna, vårda och utveckla tre viktiga ord. Man ska värna om historiken, vårda hantverket väl och så måste finnas utrymme för utveckling, precis som det fanns förr. När det kom nya saker då ville man haka på tåget, man ville visa att man hade råd.

Idag är skånskt yllebroderi inte längre så exklusivt som det var för 100 eller 200 år sedan. Men intresset är stort. Att hålla digitala kurser är ett sätt att ge fler möjlighet att vara med.

– Vi har en kursdeltagare som bor långt upp i Sverige. Hon hade kanske inte kunnat åka till Skåne på kurs. Alla har inte den möjligheten, man kan ha djur, en anhörig som behöver tas omhand om, småbarn eller jobb som gör att det inte går. Men att ses digitalt en kväll varannan vecka, det kan fler hinna.

Trots att alla sitter framför varsin dator eller telefon blir det en mysig stämning i studiecirkeln när alla sitter och broderar tillsammans, berättar Kristina.

– Det är något jag ser fram emot varje gång, det gör jag verkligen. Nu kommer jag fortsätta med digitala kurser så länge det finns intresse, för det är väldigt roligt.

Fler berättelseer från vår verksamhet

Att lära för att utvecklas
  • Artiklar

Att lära för att utvecklas

Seidi Kurt är ledare för en kör, en grupp diakonissor och den Syrianska Kvinnoföreningen i Göteborg. Hon lyfter betydelsen av att få träffa andra med olika k...

Den bästa versionen av oss
  • Artiklar

Den bästa versionen av oss

– Inför varje rep ägnar jag timmar på att tänka musik, vad vi ska göra och hur vi ska göra det.  Studiecirkeln lever under hela veckan, även om man inte träf...