”Gruppen är som familj”

Olika nationaliteter 

Projektet har 21 deltagare från bland annat Ukraina, Syrien, Etiopien, Eritrea och Bosnien. De har ledarledd sysselsättning tre dagar i veckan under ett års tid. Projektet har varit i gång sedan januari 2025 och fyra personer har redan kommit i arbete.  

– Men vi satsar mer på det långsiktiga i det här projektet. Får de praktik har vi handledning under tiden, vi vill att det ska bli en långsiktig lösning för dem, berättar Shahla.  

Shahla insåg att med Askesunds åldrande befolkning finns det behov av kommande arbetskraft i kommunen men att det också finns utmaningar med att behålla och integrera arbetskraften i en för dem ny kultur. Shalha var runt på sfi-klasser (svenska för invandrare), språkcaféer, arbetsmarknadsenheten och gjorde sedan en kartläggning om vad vilka kunskaper som behövde kompletteras.  

Oskrivna regler – minst lika viktigt 

Deltagarna har under våren och sommaren tagit del av utbildningar inom vård, städ, yrkessvenska, arbetsmarknadskunskap, trafikkunskap och datakunskap. Men förutom de mer praktiskt lagda ämnena har de även samtal kring social inkludering inom kultur, oskrivna regler och dolda sociala koder vilket Shahla berättar är precis lika viktiga ämnen som språkkunskap.  

– Till exempel att titta någon i ögonen. I vissa delar i Mellanöstern kan det anses respektlöst att titta någon i ögonen. Men om vi inte tittar en arbetsgivare i ögonen i Sverige under en arbetsintervju kan det tolkas som tvärtom, berättar Shahla.  

Integrerad demokrati  

Även fast det inte finns en del i projektet under namnet demokrati är dessa frågor som en integrerad del i projektet. 

– Kommunal kom och berättade om Sveriges historia för 100 år sedan, om kvinnorättigheter, rösträtt och om fackföreningar. Om hur Sverige blev ett demokratiskt land. Indirekt bakas demokratifrågorna in, på olika sätt i olika vägar, säger Shalha.  

De ser också att deltagarna tar till sig av innehållet på ett annat sätt än när språklära innehåller mycket glosor och ensamarbete. Deltagare som har varit i många år på sfi och står långt från arbetsmarknaden välkomnar den här sortens undervisning.  

– Vi har sett en utveckling för att vissa har klarat nivåerna snabbare än på sfi och de säger tydligt att `här lär vi oss på ett bättre sätt och mycket mer än när vi bara får papper med skriv- och grammatikuppgifter`” 

Hon berättar att personer som tar hand om projektet verkligen är rätt personer på rätt plats. Dels deltagarna, som själv ser sina framsteg och individuella utveckling. Men även ledarna som både ser kunskapsskillnader och den sociala tillväxten hos deltagarna.  

– Socialt så har de blivit gladare, de vågar prata, vågar kliva fram. Det är många bitar, man ser på deras beteende över tid, berättar Shalha.  

”Jag blev rik” 

Ellen Kjellgren är projektledare från Studieförbundet Bilda och ansvarar för utbildningsdelen. Ellen har jobbat med projektet sen januari 2025 och det som överraskat henne mycket positivt är engagemanget hos deltagarna.  

– Engagemanget hos deltagarna är verkligen stort. Den här delen är ju en fri och frivillig del. Deras engagemang, intresse och vilja att utveckla språket och samtidigt komma in på arbetsmarknaden berör mitt hjärta, berättar Ellen.   

Eftersom det är ett projekt tillsammans med kommunen är det lite annorlunda jämfört andra renodlade folkbildningsprojekt men Ellen menar att man ser deltagarnas frivillighet, intresse och vilja. De har arbetat med att förstärka känslan av en trygg miljö där alla är lika viktiga. Liksom Shalha berättar Ellen om deltagarnas utveckling och fina gruppdynamik där de kan prata fritt utan rädsla eller osäkerhet. Men även Ellen känner meningsfullhet med att ingå i gruppen.  

– Och jag blev rik här, det är svårt att tänka på att det blir december och projektet avrundas. Jag vill bara fortsätta. Jag är så tacksam att jag har fått jobba med detta, säger Ellen.  

Ellen berättar att komma ut i arbetslivet inte bara handlar om den ekonomiska biten vilket är lätt att anta utan att en sysselsättning även handlar om att få göra något meningsfullt. Att känslan av att ”bara gå på bidrag” är väldigt jobbig.  

– Det är inte bara pengar de ser utan att räknas till samhällsnyttan, känslan av att jag kan bidra med någonting i samhället, säger Ellen. 

Ellen berättar att de i projektet använder sig av folkbildningens metoder av att lära ut genom delaktighet, samtal och erfarenhetsutbyte. 

– Alla deltagare har något att dela med sig av och ge till de andra. I stället för den traditionella undervisningen baserar vi mer på att utvecklas tillsammans, berättar Ellen.  

Cykelkurs för rörelsefrihet 

Bilda erbjuder även inom ramen för projektet en cykelkurs, finansierad av Bilda. Initialt kan kopplingen att lära sig cykla och arbete kanske kännas lite vag men att kunna ta sig fram på ett snabbt sätt kan vara avgörande för att klara olika former av arbete och för att kunna ta sig till sin arbetsplats inom en rimlig tid.  

– Arbetet kan kräva att man kan cykla eller ha körkort, det kan öka deras möjlighet att hitta jobb, säger Ellen.  

För att främja ytterligare inkludering har gruppen gjort studiebesök på Askersunds återvinningscentral, utflykter i närområdet samt en resa till Örebro. Deltagarna har även mött chefer och yrkesverksamma från kommunen samt fått föreläsningar från Kommunal om rättigheter och arbetsmiljö.  

– Jag vill lyfta vikten av att kommunen samarbetar med civilsamhället, det är stort. Och det sättet skulle vi gärna se att fler aktörer följer. Med civilsamhället nära, vi kommer bli ännu starkare eftersom vi jobbar för samma mål. Det är ett jättefint samarbete, avslutar Ellen.  

”Vi hoppas kunna hitta jobb” 

Deltagarna får genom kursen delta i de olika momenten av att träffa olika företrädare för arbetsmarknaden samt att prata och diskutera mycket på svenska.  

– Det är ett jättebra projekt för invandrare som kommer till Sverige från ett annat land, vi behöver kommunicera med andra människor och lära oss svenska. Vi behöver lära oss nya ord och träffa folk från andra arbetsplatser och arbetsgivare, säger Hanna Herasymenko från Ukraina. 

– Vi har träffat många människor som jobbar på kommunen och vi tror att det ska öppna dörren för oss, fyller deltagaren Zlata Bosnienvi, från Bosnien in.  

Känslan när de går från dagen berättar Hanna kan vara lite jobbig för att det är mycket att ta in. Eftersom det är deltagare från olika delar av världen så är det svenskan som förenar dem.  

– Eftersom vi är från alla länder så förstår vi inte varandras modersmål. Och vi behöver kommunicera på svenska. Förklara på svenska, lyssna på svenska, prata på svenska, svara på svenska, svenska frågor, berättar Hanna.  

Men det råder god stämning och även fast de befinner sig på olika nivåer så stöttar de varandra. 

– Jag känner mig bra för vi kommunicerar med varandra om olika kulturer, inte bara om jobbet, vi lär känna varandra, säger Zlata.  

När de tänker på framtiden berättar Hanna att de tar en dag i taget, lär sig svenska och självklart hoppas på att hitta ett jobb. Zlata berättar att det känns bra att gå till gruppen för att ha en sysselsättning att gå till.  

Innehållsmässigt tycker Zlata att varje del hittills har varit bra, ingen del har stått ut mer än någon annan utan allt haft sin nytta. Men Hanna lyfter en del speciell del av projektet.  

– Jag tänker att det är bra att vi lär oss om olika yrken, och höra om praktik och träffa olika arbetsgivare, berättar Hanna.   

Zlata jämför lärometoden med sfi och kan konstatera att de får mer individuell tid i det här projektet. 

– När man går på sfi är det ingen som sitter bredvid och jobbar med dig. En undervisar alla, men här jobbar vi i grupp, berättar Zlata.  

”Gruppen är som familj” 

Deltagaren Abeer Alhosari kommer ursprungligen från Palestina, bodde sedan i Syrien innan hon nu har bosatt sig i Sverige. Abeer har gått i integrationsinsatser tidigare och drömmer om ett jobb inom skolkök då hon gillar att laga mat. Hon berättar att det här projektet skiljer sig mycket från sfi som hon uppfattade riktade in sig på glos övningar i stället för helheten att lära sig prata och läsa svenska.  

– Varje dag är det ”god morgon nu måste vi prata och diskutera”, säger deltagaren Abeer Alhosari som berättar att de varje morgon startar dagen med att prata om de dagsaktuella nyheterna när de ses.  

Hon berättar att upplevelsen av andra insatser inom integration har varit blandad, men att hon känner stöd och trygghet i den här gruppen.  

– Känslan i gruppen är jättebra. Alla i gruppen är som familj, de tar hand om mig. Om jag inte får något jobb efter det här så vill jag fortsätta med kommande projekt i Askersund, avslutar Abeer Alhosari.