Ekonomisk hållbarhet i fokus när Bilda rustar föreningar för framtiden

Uppdaterad: 09 december 2025

När ekonomin pressar både samhället och civilsamhället satsar Bilda på att rusta sina medlemsorganisationer inför framtiden. Genom utbildningen Hållbar ekonomi får styrelser inom flera ortodoxa kyrkor verktyg att planera, följa upp och tänka långsiktigt kring sin ekonomi.

När samhällsekonomin pressas påverkas även de ideella organisationerna. Därför har Bilda under 2025 fördjupat sitt arbete med ekonomisk hållbarhet och tagit fram utbildningen Hållbar ekonomi som är riktad till styrelser inom flera ortodoxa kyrkor.

Målet är att ge föreningar verktyg att planera, följa upp och tänka strategiskt kring sin ekonomi och därigenom stärka både organisationerna och demokratin. Susanne Ayoub, verksamhetsutvecklare på Bilda, berättar att hon genom samtal och nätverkande uppfattat behovet av den här typen av utbildning.

– Ekonomin är avgörande, särskilt för ungdomsorganisationer som fortfarande etablerar sig i Sverige, säger Susanne Ayoub.

Kvinna med långt brunt hår, klädd i svart topp, guldhalsband med kors och ler mot kameran. — Susanne Ayoub är verksamhetsutvecklare på Bilda.

Ett fördjupat fokus efter behov

Utbildningen är en fortsättning på Bildas satsning Hållbara organisationer, där ekonomisk hållbarhet visade sig vara ett av de områden som medlemsorganisationerna upplevde störst behov av stöd inom.

– Vi jobbar alltid behovsrelaterat. Jag lyssnar in utmaningarna, både via nätverk och samtal och försöker förstå vad som verkligen är viktigast för våra medlemsorganisationer. För ungdomsförbunden, som ofta är relativt nyetablerade blir ekonomiska frågor extra avgörande, säger Susanne.

Eftersom många av organisationerna tillhör kyrkor som nyligen byggt upp sin verksamhet i Sverige, finns också ett stort behov av grundläggande kunskap om ekonomisk planering, från målformulering till uppföljning.

Vill att alla engageras i det ekonomiska ansvaret

Utbildningen genomfördes under 2024 som en fysisk konferens av Peter Hovlund, vice ordförande i Bildas förbundsstyrelse, som både har spetskompetens inom ekonomi och en djup förståelse för kyrkligt och folkbildande arbete.

– Det här handlar inte om vad en kassör ska göra. Det handlar om hur en hel styrelse tänker kring mål, visioner och strategier kopplade till ekonomin. Vi vill att de ser helheten och att alla engageras i det ekonomiska ansvaret, berättar Susanne.

Under 2025 har utbildningen genomförts digitalt och tagits emot mycket positivt. Deltagarna i år har varit scouter, syrisk-ortodoxa, kopter, etiopier och eritreaner. Alla inom den ortodoxa läran.

– Det är så roligt att se förändringen. Att deltagarna får djupare insikt om deras roller, samtidigt som de får verktyg att jobba med, och vi ser ringar på vattnet i deras föreningar efteråt, säger Susanne.

En man i glasögon och kostym sitter leende på en grön stol i en modern, ljus kontorslokal. — Peter Hovlund har både spetskompetens inom ekonomi och en förståelse för kyrkligt och folkbildande arbete.

Ett mervärde för medlemsorganisationer

Förra året deltog ett femtiotal personer och Susanne berättar att både deltagare och verksamhetsutvecklare ute i organisationerna har sett tydliga effekter. Trycket på att gå utbildningen är stark med begränsas tyvärr av ekonomiska skäl.

– Det är ekonomi för oss också, vi hade den fysiskt förra året och det är ju också en kostnadsfråga. Vi ser ju det här som ett mervärde till våra företrädare och medlemsorganisationer att ta del av, samtidigt som vi har en ekonomisk begränsning av genomförandet av en fysisk konferens, säger Susanne.

En utmaning inför framtiden är att göra utbildningen tillgänglig på fler olika språk och särskilt tigrinja.

– Folkbildningsbehoven är enorma, men utan översättningar kan inte alla ta del av våra utbildningar. Det är något vi verkligen behöver prioritera och arbeta vidare med, säger Susanne.

Föreningsliv bygger demokrati

För Susanne är utbildningen ett tydligt exempel på god folkbildning.

– Deltagarna får perspektiv genom att höra hur andra organisationer arbetar, att man utgår ifrån varje organisations förutsättningar och situation. Och man får med sig verktyg och metoder för att implementera den nya kunskapen och jobba med det i sin egen organisation.

Hon menar också att utbildningen är en del av det demokratiska uppdrag som genomsyrar folkbildningen.

– Allt vi gör i föreningslivet bygger demokrati. När människor får kunskap, möjlighet att reflektera, tänka självständigt och stärks i sina roller då stärks också demokratin, avslutar hon.