Varför tar man ingen välsignelse av prästen om biskopen är närvarande? Det är en fråga som jag ofta får när jag föreläser eller leder seminarier. Frågan är mer spännande än svaret, men här vil jag ändå försöka ge ett svar.

I sitt högmod började människan bygga ett högt torn som sträckte sig mot himmelen, Babels torn, men Gud förbistrade människornas tungotal så att de inte kunde förstå varandra.

Berättelsen vill visa hur mänskligheten är splittrad. I tiden efter Babels fall är människan satt i strid med sig själv inte bara som individ utan också som gemenskap och nation ställs mot nation. Sådan är världen. Med  immelriket är det annorlunda.

Tar vi bort högmodet så får vi helt annorlunda ritningar än de som gav upphov till Babels torn. I himmelriket är högmodet ersatt av ödmjukheten som föder en hållbar gemenskap ända in i evigheten. Den ödmjukheten har tagit mänsklig gestalt i Jesus Kristus, vilket har gett upphov till Kyrkan. I tidig kristendom beskrevs Kyrkan som en förstlingsfrukt, den allra första skörden, av himmelriket. Kyrkan skall därför vara motsatsen till Babels torn i väntan på Kristi återkomst.

Därför har Kyrkan tagit strid med högmodet för att föda en evig ödmjukhet. Den kampen tar sig uttryck i en annan hierarki, ett radikalt annorlunda torn, än den som byggdes i Babel. I Kyrkans hierarki har vi samma motto som de tre musketörerna i Alexandre Dumas romaner: ”En för alla och alla för en.” Kristus är för oss alla och vi alla är för Kristus. I Babels torn är en till för en annan som är till för en annan och så vidare, vilket vi vanligtvis betraktar som en negativ hierarki som förtrycker de som befinner sig längst ner på stegen.

I Kyrkans hierarki är det annorlunda. Här sammanfattar en alla och alla en och det sker på alla nivåer i Kyrkan. I församlingen sammanfattar prästen alla. I lokalkyrkan, stiftet, sammanfattar biskopen alla, och i liturgin, nattvarden, sammanfattar Kristus själv alla. Därför är vi alla jämställda inför prästen, och inför biskopen är vi alla jämställda (inklusive prästen), och inför kalken, Kristi kropp och blod, är vi alla jämställda (inklusive biskopen).

Därför tar vi inte välsignelse av prästen när biskopen är närvarande, utan gläder oss i Kyrkans enhet. Denna hierarki kallar vi för rekapitulerande, sammanfattande, hierarki, motsatsen till Babels torn.

Av Michael Ellnemyr, profilsamordnare ortodox bildning och kultur