av Maria Rödholm den 2012-06-08, 01:09:00
Man kan fira en nationaldag på olika sätt. Poeten och jag flanerade genom stan till Moderna museet och utställningen ”Grapefruit” med Yoko Ono. Vid ingången möttes vi av ett ”Wish Tree”med en inbjudan att skriva ner sin önskan och fästa den i trädet där gröna blad och goda önskningar vajade för vinden.Känner du igen min handstil kan du kanske hitta min önskan långt ner på en gren. Poeten klättrade på den vita stegen och hängde sin önskan högt! Yoko vill tänja på gränser i sin konst. Ja, kanske försöker hon till och med utplåna gränser i sin stora strävan efter fred i världen, funderar jag. Flera av konstverken återfinns i hennes bok ”Grapefruit” och består av enkla instruktioner som vi besökare kan välja att göra, i verkligheten eller i tanken. Min favorit är Draw a map to get lost Rita en karta för att gå vilse! Lite tveksam blir jag först till om det är möjligt.Kan jag verkligen gå vilse om jag kan området så väl att jag kan rita en karta, och vet vart jag ska? Eller är det precis då, när jag tror jag har full koll, som stigen plötsligt för mig till den där oväntade gläntan som Tomas Tranströmer skriver om? Den som bara kan hittas av den som gått vilse.Hur som helst, jag förlorar mig en stund i fantasin, i tanken på nya karttecken som leder till gömda övergångar till minnenas ängar eller uppför stegen till fågeltornets utkikstorn. Uppmaningar i vägkorsningarna som ”Knacka på den gula dörren och fråga vilken väg du ska ta” eller ”Lyssna till du hör musiken och gå i den riktningen” eller varför inte ” Följ en fågel i flykten så länge du kan”. Och förstås, vägmärken med texten Serendipity. Det trevliga men svåröversatta engelska ordet för en angenäm överraskning, en glad men alldeles oväntad händelse. Att ströva runt och låta sig gå vilse är för mig ett utomordentligt sätt att bli bekant med nya omgivningar. Eller få en överblick över nya sammanhang och projekt. När jag tillåter mig att vara precis bara där jag är - inte i det som hände nyss eller i morgondagen – då skärps mina sinnen. Det är då jag kan hitta det där jag inte ens letade efter - en glänta, en idé, en människa, ett mönster, en rörelse, en musik…
Gnesta
Vårkonsert - När solen tä...
Kumla
Stickcafé: Café O'le
Odensbacken
Surdegsbakning - kvällsku...
Spånga
Hantverk i Erikshjälpens ...
Örebro
Stickcafé på Fröken Brogr...
Samtalskväll: "Livsvandri...