Almedalsveckan i Visby pågår 23 juni 27 juni. Bilda är även i år engagerade i en rad programpunkter, med fokus på möten, dialog och samtal.
Här nedan listas alla de samtal och seminarier som Bilda är medarrangör till år 2025.
S:t Drottensgatan 12/S:t Hansgatan 60 (Hitta hit)
Klimatförändringar, krig, auktoritära rörelser – det är lätt att bli knäckt och handlingsförlamad av världsläget. I det läget kan det vara lätt att välja bort den stora världen för den lilla. Är det alltid en flykt, eller kan vägen till handling och hopp för den stora världen också gå via den lilla?
Medverkande:
Arrangör: Studieförbundet Bilda
Grunden för vår välfärd och demokrati har varit ett starkt civilsamhälle, byggt på människors driv, kunskapstörst, kreativitet och engagemang. Idag tycks synen på civilsamhället förändrats. Eller? Vad betyder civilsamhället, kulturen och folkbildningen för den enskilde, för samhället och demokratin?
Medverkande:
Arrangör: Studieförbundet Bilda
Vad är en värdegrund och vad ska den bestå av? Vad är svenska värderingar? Och vad betyder rättigheter i sammanhanget? FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna omhuldas vanligtvis i svensk debatt. Men är något i detta specifikt ”svenskt”? Och bejakas verkligen alla rättigheter konsekvent?
”Värdegrund” och ”rättigheter” har länge varit viktiga begrepp i svensk offentlighet. Och en svensk självbild är att vi skulle vara särskilt bra på att implementera mänskliga rättigheter. Men under 2025 granskas Sverige kritiskt av FN när det gäller religionsfrihet, och exempelvis rätten till liv kan anses vara bristfälligt skyddad. Bortom politiska överväganden måste frågan ställas om det objektivt sett existerar universella värden. Bygger de mänskliga rättigheterna på en skör konsensus, på en överenskommelse? Ges de till oss genom lagstiftarnas godhet och hänger de ihop med en särskild politik? Eller behöver de juridiskt skydd eftersom de gäller överallt och alltid? Vad skulle då i så fall vara särskilt ”svenskt”? Med detta samtal vill vi undersöka om en värdegrund baserad på universella rättigheter kan förena människor av skilda politiska och kulturella hemvister, och hur värdegrunden i så fall kunde se ut.
Arr: Newmaninstitutet, Tidskriften Signum, Studieförbundet Bilda
Klimatförändringar, krig, auktoritära rörelser – det är lätt att bli knäckt och handlingsförlamad av världsläget. I det läget kan det vara lätt att välja bort den stora världen för den lilla. Är det alltid en flykt, eller kan vägen till handling och hopp för den stora världen också gå via den lilla?
Medverkande:
Arrangörer: Studieförbundet Bilda
Kristna samfund i Sverige upplever ett ökat intresse från unga, och enligt Ungdomsbarometern kommer Jesus att bli trendig under 2025. Vad är det som händer i världens mest sekulariserade land, varför händer det och vad betyder det?
Utöver att förutsäga Jesus ”trendighet” visade Ungdomsbarometern för 2025 att dubbelt så många ungdomar i åldrarna 15–24 beskriver sig som religiösa jämfört med för bara några år sedan. Odöpta unga eller unga som vuxit upp utan någon religiös praktik – inte ens ”kulturellt” vid vissa högtider – intresserar sig för organiserad kristendom. Detta på ett sätt som inte skådats på ett tag och som förvånar med tanke på Sverige som extremt sekulariserat. Hur kan detta relateras till den ”meningsfullhetens kris” som psykologer och filosofer menar präglar vår samtid? Har sociala medier spelat någon roll? Eller vilka andra orsaker kan finnas? Vad betyder det, både för kyrkor och samfund och deras roll i samhället och för det offentliga samtalet?
Medverkande:
Thomas Idergard, Jesuitpater, Kyrkoherde i S
Arrangörer: Newmaninstitutet, Tidskriften Signum, Studieförbundet Bilda
Många av dagens stora samhällsproblem handlar om själen; ensamhet, psykisk ohälsa, brist på hopp, ökande stress. Kan politiken göra något åt dessa utmaningar? Eller bör de lämnas åt andra och politiken nöja sig med att hantera skattetryck och lagstiftning? Har själen någon plats i dagens politik?
Medverkande:
Arrangör: Valv, Räddningsmissionen, Studieförbundet Bilda
Många ser de nya digitala medierna som främjare av yttrandefriheten och demokratin. Andra menar att det kan vara tvärtom – desinformation frodas. Vad stämmer? Har de traditionella medierna misskött sitt uppdrag eller är allt bara en teknikfråga?
Sociala medier, digitala plattformar och nyhetskällor som inte är traditionella tidningar och etermedia har förändrat offentlighet och politik i våra västerländska demokratier. Medan de skapar nya möjligheter för delaktighet och opinionsbildning, utmanar de också traditionell journalistik och anklagas för att öppna för, eller sprida, desinformation. Är det nya medielandskap som nu snabbt formeras möjliggörare av en mer inkluderande och pluralistisk offentlighet eller ett hot mot det öppna samtalet? Utsätts de traditionella mediernas sätt att bruka sin ställning som ”tredje statsmakt” nu för tuff konkurrens? Och hur utövar de kommersiella jättarna bakom de nya plattformarna sin nya makt? Vad är viktigast för demokratin, public service eller oberoende journalistik? Är det en falsk motsättning mellan fakta och saklighet, å ena sidan, och yttrandefrihet, å den andra?
Arrangörer: Newmaninstitutet, Tidskriften Signum, Studieförbundet Bilda
Vad kan omvärlden bidra med när våld och kränkningar av mänskliga rättigheter ökar och statens institutioner inte kan skydda sina medborgare? Finns det konstruktiva sätt att öka säkerheten och stödja det civila samhället i arbetet för ökade rättigheter? Kan internationell medföljning vara en väg?
Internationell medföljning är en metod som används framgångsrikt i kontexter som lider av höga våldsnivåer och repression av sina medborgare. Metoden leder till att öka utrymmet för civila samhällets aktörer att kräva sina rättigheter och konstruktivt bidra till en demokratisk utveckling. Den minskar samtidigt risken för hot och repressalier för den medföljde.
Medverkande:
Arrangörer: Studieförbundet Bilda, Kristna Fredsrörelsen, Diakonia, Act Svenska kyrkan
Intresset för kristendomen tycks växa i offentligheten. Kristen tro och lära kan användas selektivt som stöd för åsikter men också förankras i praxis och uttryckas som bekännelse. Vad betyder de båda sätten för samhället?
Ungdomsbarometerns rapport i slutet av förra året indikerade ett växande intresse för kristen tro bland ungdomar vilket uppmärksammades i medierna. Intresset bland vuxna har olika karaktär, men också där har det talats om att kristendomen börjar vara ”inne” på exempelvis kultursidorna. Sammantaget är bilden att kristen tro på olika sätt tar mer plats. Men vad är egentligen skillnaden mellan kulturkristna och samhällspolitiskt drivna kristna, å ena sidan, och bekännande kristna, å den andra? I synen på Jesus Kristus och på kristenhetens och kyrkans roll i samhället. Handlar kristen tro mest om etiska och estetiska värden eller en djupare mening med livet byggd på sanningsanspråk? Är Jesus en ”influencer” eller Gud själv? Ska kristen tro vara ”inne” eller något som skaver? Eller går det vara både och?
Arrangörer: Newmaninstitutet, Tidskriften Signum, Studieförbundet Bilda
Under våren 2024 kom det så kallade Demokrativillkoret för statens stöd till trossamfund och civilsamhället. Tillkomsten har kantats av diskussioner och ett stort arbete, inte minst i folkbildningen. Vad har vi sett för effekter av villkoret så långt? Hur fortsätter vi stärka och främja demokratin?
Folkbildningen är och gör demokrati, heter det. Det demokratifrämjande uppdraget är i starkt fokus hos studieförbunden, men demokrativillkoret är inriktat på att undvika odemokratisk verksamhet, snarare än att främja och utveckla demokratin. Vad har vi sett för (bra eller dåliga) effekter av demokrativillkoret så långt? Hur rustade är vi? Vad har vi lärt oss? Och hur fortsätter vi att fokusera på att verka inkluderande och att stärka och främja demokratin?
Medverkande:
Arrangörer: Studieförbunden i samverkan, Studieförbundet Bilda
Även om fotboll och religion kan upplevas som skilda världar uppstår ett intressant möte på offentliga fotbollsarenor. En till stora delar icke-troende publik och journalistkår är ovanligt öppna för spelarnas religiösa vittnesbörd. Vad säger det egentligen om vårt samhälle?
På fotbollsstadion och i medierna upphävs den hårt dragna gränsen mellan privat och offentligt som annars gäller i Sverige för religiös tro. Tron synliggörs och måste inte döljas som privatsak. Spelarna gör korstecken, tackar Gud med synligt kroppsspråk eller visar upp ett religiöst budskap på sin t-shirt under matchtröjan efter mål. Kan det vara så att mycket synlig och vital religion i Sverige i dag är importerad genom invandring både till arenorna och till samhället i stort? Är fotbollen en unik miljö för religionsfrihet, mångfald och tolerans?
Medverkande:
Fredrik Heiding, Jesuitpater, Teol dr, Lektor i teologi vid Newmaninstitutet, Redaktör för Tidskriften Signum
Arrangörer: Newmaninstitutet, Tidskriften Signum, Studieförbundet Bilda
Arbetslösheten ökar, samtidigt skriker företag och offentlig sektor efter arbetskraft. Regeringen tackar nej till mängder av praktik- och utbildningsplatser som skulle kunna leda till jobb. Den ideella sektorn skulle kunna vara arbetsmarknadsministerns bästa vän, men får inte längre chansen. Varför?
Ideella allmännyttiga aktörer som second hand-butiker, idrottsföreningar, studieförbund, folkhögskolor och andra organisationer kan erbjuda meningsfulla, högkvalitativa praktikplatser, utbildningar och anställningar som öppnar vägar till ”riktiga jobb”. Men dagens arbetsmarknadspolitik, reformer och metoder tar inte tillvara på denna potential. Istället skär regeringen ner på stödet till folkbildningen och istället får kommersiella rusta- och matchaleverantörer får betalt för sådant som i praktiken redan utförs av den ideella sektorn. Den ideella sektorn gör jobbet ändå, men utan resurser och erkännande blir räckvidden ändå begränsad. Deltagarna är nöjda och insatserna ger bra effekt, men det offentliga Sverige tackar nej till tiotusentals praktik- och utbildningsplatser som skulle kunna leda till ett första jobb. Istället satsar man på dyra reformer och komplicerade system där deltagarna ofta slussas runt i ibland meningslösa aktiviteter. Beror det på okunskap eller ideologi?
Medverkande:
Arrangörer: Erikshjälpen Second hand, Studieförbundet Bilda
Är Sverige säkert nu, när vi övergett alliansfriheten? För att kunna svara på det behöver andra frågor diskuteras: Vad är säkerhet och osäkerhet? Vad, vem eller vilka ska säkerhetspolitiken egentligen värna? Varför ses inte fredsbyggande, demokratiarbete och bistånd som en del i säkerhetsarbetet?
Medverkande:
Arrangörer: Kristna Fredsrörelsen, Studieförbundet Bilda
Ensamhet är idag ett folkhälsoproblem i Sverige. Folkhälsomyndigheten har därför tagit fram en nationell strategi mot ensamhet. Allra störst är den upplevda ensamheten bland unga. Forskning visar att musikutövande som t ex körsång kan skapa mening. Finns här också det Tillsammans som unga behöver?
Medverkande:
Arrangörer: Studieförbundet Bilda.
I takt med de stora nedskärningarna i studieförbundens bidrag läggs allt fler replokaler ned. Att möjligheterna att spela musik tillsammans minskar på många orter får en rad konsekvenser. Men påverkar det verkligen vårt samhälle och demokrati, som studieförbunden själva menar? I så fall hur?
Medverkande:
Arrangörer: Studieförbundet Bilda
EU grundades inte bara som ett fredsprojekt utan av en grupp troende, katolska politiker som ville förverkliga katolsk sociallära. Vilken betydelse har de kristna rötterna i EU idag? Och hur påverkar det freden i Europa?
Det vi idag känner som Europeiska unionen grundades på erfarenheten att fred och demokrati främjas av ekonomiskt utbyte mellan länder. Flera av de drivande politikerna, som Konrad Adenauer, Robert Schuman och Alcide De Gasperi, var troende katoliker. Den katolska kyrkans sociallära med dess principer om människans värdighet och det gemensamma goda var en viktig inspirationskälla. Ett förslag till grundlag för EU presenterades 2003 där unionen beskrevs som byggd på kristna värderingar. Detta förslag mötte häftig kritik och förverkligades aldrig. När vi ser på dagens EU, vad finns då kvar av samarbetets kristna rötter? Är det som syns bra eller dåligt? Och oavsett medborgares och politikers tro, hur ser förutsättningarna ut för EU att vara garant för freden i Europa idag och kommande 50 år? Inte minst viktigt mot bakgrund av hotet från Ryssland och ett USA som drar sig tillbaka? Skulle en återanknytning till rötterna i katolsk sociallära vara en hjälp, och i så fall hur?
Arrangör: Newmaninstitutet, Tidskriften Signum, Studieförbundet Bilda
Ibland beskrivs klimatfrågan som en existentiell eller rentav andlig fråga. Kanske är den också religiös? Inom de olika kyrkotraditionerna har det i alla fall alltid funnits tydliga tankar kring människans förhållande till Skapelsen. Så vilken roll kan kyrkorna spela när det gäller klimatkrisen?
Medverkande:
Arrangör: Studieförbundet Bilda
På 300-talet blev kristendomen statsreligion i Romarriket. Kejsar Konstantin såg den som en enande faktor och med konciliet i Nicaea 325 inleddes den konstantinska eran som varade fram till 1950-talet. Men vilken relevans har konciliet idag och hur kan kristendomen bidra till samhällets enhet?
I många länder är kyrkan numera skild från staten, men under knappt 1700 år fanns ett nära samband mellan kyrka och stat. Den konstantinska eran i denna mening varade fram till 1950-talet, och i Sverige ända till år 2000. Vid konciliet i Nicaea år 325 stod den teologiska frågan om Jesus Kristus i centrum, närmare bestämt hur Sonen förhåller sig till Fadern. Är också Jesus Kristus Gud? Synen på Jesus Kristus kan påverka världsuppfattningen. Om allt skapas genom Jesus Kristus är allt som finns beroende av honom, indirekt också det samhälle vi lever i. Vad säger oss konciliet i Nicaea om hur vi ska förstå vår värld och vårt samhälle idag?
Medverkande:
Ulf Jonsson, Jesuitpater, Professor i religionsfilosofi vid Newmaninstitutet, Chefredaktör för Tidskriften Signum
Arrangörer: Newmaninstitutet, Tidskriften Signum, Studieförbundet Bilda
Det finns en stor oro för ökande våld kopplat till gängkriminalitet och det som definieras som utsatta områden. Kyrkorna finns ofta mitt i dessa områden och kan därmed fylla en viktig roll. Det gäller såväl akut krishantering som förebyggande arbete för att vända utvecklingen. Hur kan det se ut?
Medverkande:
Arrangörer: Studieförbundet Bilda, Equmeniakyrkan, Räddningsmissionen
När populism och splittring idag ifrågasätter grundläggande värderingar, behövs en bred samverkan mellan dem som vill bevara demokrati, öppenhet, mångfald och delaktighet. Hur kan folkbildning och samarbete inom civilsamhället skapa den kraft och framåtrörelse som skapar nytt hopp om framtiden?
I en värld där populism och splittring utmanar tidigare grundläggande värderingar, är folkbildningen en resurs för att ena och stärka rörelsers arbete för varje människas rätt och möjlighet att växa, hitta gemenskap och aktivt delta i samhällsutvecklingen. Detta samtal utforskar hur vi genom folkbildning och nära samverkan inom civilsamhället kan bygga broar mellan olika rörelser som är både lika och olika varandra, och skapa en framåtrörelse som är bred, stark och som bygger hopp om en bättre framtid.
Medverkande:
Arrangörer: Studieförbundet Bilda
Adelsgatan 43 (Hitta hit)
Allt kan inte mätas. God hälsa är mer än bara den fysiska hälsan. Hur kan existentiell hälsa hjälpa oss till psykiskt välbefinnande och sammanhang som hjälper oss genom livets utmaningar? Hur går vi från tvärsäkerhet till ödmjukhet i frågor som rör hälsa och existens?
Hur talar vi om hälsa och att vara människa när allt inte blir som vi trott, tänkt eller hoppats? Hur kan poesi, konst, musik och existentiella reflektioner bidra till hälsa och livskraft? Hur kan förändringar i vardagen stärka hälsan och minska risken för livsstilssjukdomar? Vad är god hälsa bortom de mätbara värdena som vården ofta talar om? Anders Rosengren är läkare och professor i fysiologi, Göteborgs universitet. 2016 startade han det digitala Livsstilsverktyget som idag används av över 100 000 människor. Här kombineras existentiella frågor med medicinsk vetenskap. Anders har även gett ut flera böcker. Den senaste heter ”En oväntad glänta – tankar om hälsa och existens” och hämtar bl a inspiration ur Tomas Tranströmers poesi. Kerstin Enlund är direktor i Betaniastiftelsen. Hon har en bakgrund som diakon och är idag terapeut och ledarutbildare och arbetar bl a inom fältet existentiell hälsa som kursutbildare liksom skrivit böcker om existentiell hälsas viktigaste byggstenar.
Medverkande:
Arrangörer: Betaniastiftelsen, Equmeniakyrkan, Studieförbundet Bilda
Vad funderar, våndas och längtar du efter? I det nära livet och/eller kanske globalt? Vad ligger dig närmast om hjärtat. Vad kan var och en och kanske vi tillsammans göra för att bidra till en helare värld?
En möjlighet att mötas i ett öppet samtal för frågor som berör en förändrad värld, personligt eller för andra. Tänd ett ljus i ljusbäraren för något du bär på, oroas över, hoppas på eller drömmer om. Sång och musik. Samtalet fortsätter under frukosten. Förtäring till självkostnadspris. Andrum Visby är öppet för alla som vill samtala om det som berör oss nära och långt borta.
Arrangörer: Vårdklockans kyrka, Equmeniakyrkan, Studieförbundet Bilda
Vilket samhälle vill vi bygga och vad har politiken för roll? Hur vill ungdomsförbunden utforma politiken så att hela livet får plats? För hopp om en ljus framtid.
Ensamhet, klimat, skola, droger, rätt till vård. Låt oss prata politik för och med unga. Men kan vi också prata om det vi längtar efter? Var finns politiken för hur unga ska känna meningsfullhet, nu och i framtiden? Hur kan politiken vara med och bidra till en framtidstro bland unga? Unga idag lever med stor press för att prestera för att lyckas. Hur kan de få tag på ett hopp om ljus morgondag? Hur mycket ska man som individ bestämma själv och vilken frihet ska man ha att utforma sitt eget liv?
Medverkande:
Arrangörer: Equmenia, Studieförbundet Bilda, Suntprat, Existens
Hur kan existentiell hälsa bidra till Sveriges folkhälsoarbete? Hur vävs det vetenskapliga samman med det existentiella så god och jämlik hälsa liksom psykiskt välbefinnande uppnås för fler i vårt land? Vilka existentiella perspektiv utvecklar förutsättningarna för ett bättre samhälle?
”Existentiell hälsa” används som begrepp inom olika forskningstraditioner i Sverige och internationellt. Det beskrivs ofta som något ”meningsskapande” i ”relation till sig själv, andra och naturen” vilket även ligger i linje med WHO. I Sverige beskrivs existentiell hälsa som kärnan i att vara en människa, nära kopplat till identiteten. Hösten 2024 gav regeringen Folkhälsomyndigheten (Fohm) i uppdrag att kartlägga insatser som främjar existentiell hälsa liksom bidrar till folkhälsopolitikens övergripande mål. Kartläggningen finns samlad i en rapport som lyfter fram vikten av existentiella perspektiv inom ramen för folkhälsan. Fyra områden anges för hur arbetet med existentiell hälsa kan stärkas. Det handlar om att synliggöra och stimulera / öka kunskap om sambanden mellan existentiell hälsa och fysiskt och psykisk hälsa och levnadsvanor / utvärdera verksamheter så fördjupade kunskapsunderlag växer fram / utforska hur existentiella perspektiv i i olika befolkningsundersökningar.
Medverkande:
Arrangörer: Betaniastiftelsen, Equmeniakyrkan, Studieförbundet Bilda
Om kyrka och civilsamhällets insatser för människor i ekonomisk utsatthet. Olika strategier för tillfällig lindring och långsiktig förändring. Med empowerment i sikte.
Många som lever i ekonomisk utsatthet vänder sig till kyrka och civilsamhälle. Hur kan man möta människors behov på ett medmänskligt sätt, utan att ”täppa till” ett offentligt ansvar? Idag finns behov av akut hjälp, rättighetsbaserat stöd och hälsofrämjande insatser. På vilka sätt kan samhällets olika aktörer hjälpas åt att göra det smidigare för behövande att få hjälp och stöd? En hjälp som inte bara lindrar för stunden, utan också bidrar till långsiktig förändring. Samtalet utforskar olika handlingsalternativ för kyrka och civilsamhälle, där också socialtjänsten och andra myndigheter har en självklar roll.
Arrangörer: Sociala Missionen, Föreningen FVO, Studieförbundet Bilda
När föreningslivet går snett – vad gör vi då? När blir församlingen, föreningen eller partiet en farlig plats för barn och unga? Hur förebygger vi auktoritärt ledarskap och informell makt? Hur hanterar vi avarterna i föreningslivet i Sverige? Vad har vi för ordningar om en ledare spårar ur?
Ett starkt civilsamhälle är en grundbult för engagemang, demokrati och fri debatt. Samtidigt innebär de nya demokrativillkoren att civilsamhället förväntas ha full kontroll över frågor som rör maktmissbruk och övergrepp – vare sig det gäller religiös påverkan, sexuella övergrepp eller andra risker. Men var går gränsen för det ”extrema”? Vad händer om civilsamhället pressas så hårt av demokrativillkoren att det inte längre anses godtagbart – trots att alla vet att staten är beroende av civilsamhället? Hur ser civilsamhällets självkritik ut? Hur kan vi skapa tryggare strukturer, men också hantera situationer när något går fel? Hur kan vi lära av varandra som föreningar i civilsamhället trots att demokrativillkoren ser olika ut för olika föreningar? Hur bygger vi säkra miljöer där också nästa generations ledare kan växa och utvecklas?
Medverkande:
Arrangörer: Equmenia, Equmeniakyrkan, Studieförbundet Bilda
Som palestinier vet du vad utsatthet och förtryck är. Men det definierar inte vem du är. Bortom rubrikerna är de som kommer från krigs- och konfliktområden människor med samma längtan efter en trygg vardag och ett värdigt liv som du och jag. Samma skratt, samma tårar. Samma kamp med tro och tvivel.
Hania Kassicieh-Persekian är palestinier och kristen; hon bor och arbetar i Jerusalem. Nadia Jebril är palestinier och muslim; hon bor i Lund och arbetar i Malmö. Möt dem i ett personligt samtal om utsatthet, fördomar, sorg, längtan, tro och samhörighet – om det som skiljer och det som förenar.
Medverkande:
Arrangörer: Studieförbundet Bilda, Equmeniakyrkan
Trots att de lever i ett utsatt läge, är de kristna palestinierna ofta en bortglömd grupp när konflikten mellan Israel och Palestina speglas. I stället beskrivs den förenklat stå mellan judar och muslimer. Hur är det att leva som kristen palestinier i Jerusalem? Var finns det internationella stödet?
Det finns drygt 50 000 kristna i Palestina, på Västbanken och i Gaza. Bland dem är många olika kyrkor företrädda. Grekisk-ortodoxa kyrkan är störst, följd av de två största inom katolsk tradition: Latinska kyrkan (romerska katoliker) och Melkitiska kyrkan (grekisk-katolsk). Protestantiska kyrkor har mindre än 2 000 medlemmar vardera. Armeniska kyrkan tros ha cirka 3 000 anhängare. I Palestina minskar de kristnas andel av invånarna och de utgör idag bara en eller ett par procent av befolkningen. Varför är det så? I Israel finns fler kristna palestinier, både i absoluta tal och som andel av befolkningen, än i de palestinska områdena. Med kriget i Gaza och upptrappat våld på Västbanken från såväl israeliska styrkor som bosättare, har de kristna palestinierna blivit än mer utsatta. I den pågående konflikten görs ingen skillnad på olika palestinska grupper; alla drabbas. Men ser utsattheten likadan ut för de kristna i de olika områdena?
Frukostmacka serveras.
Medverkande:
Arrangörer: Studieförbundet Bilda, Equmeniakyrkan
Konserver, vevradio och vattendunkar behövs om krisen kommer men vad är än viktigare för att klara kriser eller ”vinna krig”? Hur ser vår förmåga att stå emot påfrestningar, skapa sammanhållning? Hur utbildar vi för vardagsdiplomati? Hur rustar vi för fred i våra egna liv och gemensamt i Sverige?
Vad gör vi när det extraordinära händer? Hur agerar vi när människor skjuts ihjäl intill kyrkan? Vilket språk och vilken röst, bortanför myndighetsrösten, behövs i kris? Vilken roll spelar andlig beredskap som en källa till motståndskraft och resiliens? Kan ett samhälle ”vinna ett krig” genom sammanhållning snarare än vapen? Gemenskap bygger beredskap! Civilsamhället har alltid varit en osynlig infrastruktur i kris – från folkrörelsernas begynnelse till dagens föreningsliv. Genom scouternas patruller, församlingar och föreningar bygger vi starka grupper som historiskt skapat sammanhållning. Men är vi redo idag? Hur stärker vi den allmänna beredskapen i civilsamhället – den som gör oss rustade för de ”små” kriserna och som utgör grunden för att klara den ”stora” krisen?
Medverkande:
Arrangörer: Equmeniakyrkan, Studieförbundet Bilda
Utvecklingen mot hållbart företagande med respekt för mänskliga rättigheter möter motstånd. Även inom EU vill olika aktörer försvaga regelverken för ett ansvarsfullt företagande. Men vem lyssnar på de som drabbas? Är det enbart upp till EU att besluta? Och är oansvariga affärer lönsamma?
Medverkande:
Arrangörer: Diakonia, Equmeniakyrkan, Studieförbundet Bilda
Vilken roll spelar Sveriges bistånds- och utrikespolitik i dagens föränderliga säkerhetspolitiska läge? Odemokratiska auktoritära krafter stärker sina positioner i omvärlden. Hur kan vi motverka och förebygga konflikter och katastrofer? Enligt forskning sparar förebyggande arbete både liv och pengar
I spåren av att både USA och EU kraftigt minskar sitt bistånd kommer rapporter om att miljoner människor kommer att dö på grund av indraget stöd till vaccinationer, bromsmediciner och mat i konfliktområden. Dessutom riskerar många afrikanska länders sjukvårdsystem att kollapsa och miljontals barn står utan undervisning. Effekterna av indraget stöd till demokrati- och människorättsaktivister och jämställdhetsorganisationer är av annan karaktär. Demokratikämpar lämnas åt sitt öde, och oberoende journalistik förlorar stöd. I flera länder ser vi hur Kina och Ryssland flyttar fram sina positioner. Kan det drastiskt förvärrade läget motivera en omsvängning i svensk utrikes- och biståndspolitik? Forskning visar att förebyggande utvecklingsbistånd sparar både liv och pengar. Behöver vi ett ökat engagemang för förebyggande politik för att förhindra konflikter och kan biståndet ses som en del av svensk försvars- och säkerhetspolitik?
Medverkande:
Arrangör: Diakonia, ONE, Equmeniakyrkan, Studieförbundet Bilda
Alla ska vi dö. Ska vi ha rätt till sista ordet om vår kropp om en livshotande sjukdom skulle drabba oss? Var går gränsen mellan självbestämmande, värdighet och respekten för den enskilda individens egen vilja? Vem/vilka avgör?
Vem har rätt till sista ordet om livshotande sjukdom drabbar oss? Vilken respekt behöver vi visa för en annan människas lidande och kanske dödshotande sjukdom? Var går gränsen mellan självbestämmande, värdighet och respekt för livet? Vem/vilka avgör? Är det skillnad på aborträtt och dödshjälp? Vem har rätt att säga att någon annan ska stå ut? Har vi gjort oss av med Gud när det svåra drabbar oss?
Medverkande:
Arrangörer: Equmeniakyrkan, Studieförbundet Bilda
Den tidiga kyrkan var tydligt pacifistisk, men genom historien har kyrkans syn på krig och väpnat våld skiftat. Hur tänker vi idag kring kristen tro, krig och fred? Vilka visioner behövs för fred när kriget riskerar komma allt närmare oss?
På vilket sätt har fred med kristen tro och kyrkan att göra? Kan fredsteologi bli fredspolitik? Hur ser kyrkans uppdrag, roll och visioner ut för en bättre värld? Kan vi tala oss till fred?
Medverkande:
Arrangörer: Kristna Fredsrörelsen, Studieförbundet Bilda, Equmeniakyrkan
När omvärlden och livet är svårt finns konst, sång och musik till hjälp för att skapa hopp och mening. Sånger kan ifrågasätta rådande världsordningar och protestera mot galenskap. Musik är också helande. Det behövs nya och fler sånger för fred.
I tider av oro och krig är kulturens och musikens roll av avgörande betydelse. Den skyddar inte bara vårt inre liv, utan hjälper oss bevara det som riskerar att hotas – vårt språk, vår historia liksom vår identitet. Kulturen öppnar sinnena. Binder oss samman. Är gränsöverskridande och skapar gemenskap. Kulturen hjälper oss förstå varandra på djupet. Krig handlar inte bara om att vinna på slagfältet utan lika mycket om att förstöra ett samhälle genom att tillintetgöra dess kultur och identitet. Därför behövs fler sånger om fred och frihet. Ingjuta hopp och trotsigt mod. Hur kan nyskriven sång och musik om fred, hopp och mod stärka tron för framtiden och bidra till samhällsengagemang? En kväll i ord och ton där vi tar oss under ytan och funderar över drivkrafter, samhällsutveckling och världsbilder.
Medverkande:
Arrangörer: Vårdklockans kyrka, Equmeniakyrkan, Studieförbundet Bilda
Har du sett någon bli orättvist behandlad och ångrat att du inte agerade? Genom att träna upp vårt civilkurage kan vi tillsammans bli bättre på att förhindra orättvisor, diskriminering och kränkningar i vardagen.
Välkommen till en workshop där du får verktyg för att agera när någon blir utsatt för kränkande behandling, hot eller diskriminering – på arbetsplatsen, i skolan, på bussen eller ute på stan. Utifrån case baserade på vardagliga situationer övar vi på olika sätt att ingripa. Vi utgår från KAOS-modellen som består av fyra olika metoder: konfrontera, avleda, omtolka och stödja/skilja.
Medverkande:
Arrangörer: Kristna Fredsrörelsen, Studieförbundet Bilda
Kriserna avlöser varandra från alla håll. Vi rustar för krig men mobiliserar vi för hållbarhet? Kan vi tala om säkerhet om jorden inte är beboelig i framtiden? Hur förvaltar vi skapelsen? Går det att förena klimatkamp med militär upprustning? Har Försvarsmakten ett ansvar? Vad är hållbart försvar?
Vad hjälper det om vi överlever kriget men inte överlever klimatet? Vilken fred talar vi om då? Hur hanterar vi kriser från olika håll och parallellt? Hur värnar vi klimatet i upprustningens tid? Vad gör dessa växande spänningar med oss som befolkning men också som enskilda?
Medverkande:
Arrangörer: Equmeniakyrkan, Studieförbundet Bilda
Jämställdheten får allt sämre finansiering inom biståndet, både i Sverige och globalt. Samtidigt utgår biståndspolitik allt mer från nationella intressen, istället för att ta tillvara lokala aktörers roll. Hur ser Sveriges engagemang ut och vad kan vi göra att stärka jämställdhet globalt och lokalt?
Medverkande:
Arrangörer: Diakonia, Equmeniakyrkan, Studieförbundet Bilda
Religion har i alla tider utnyttjats i politiskt syfte för att vinna makt, röster och markera skillnad mot andra i en nationalistisk anda. Världsledarna idag, t ex Donald Trump, Benjamin Netanyahu och Vladimir Putin utgår alla från religion i sitt ledarskap. Hur ska vi förstå och vad kan göras?
Medverkande:
Arrangörer: Equmeniakyrkan, Studieförbundet Bilda
Svenskt bistånd står inför växande globala behov och minskade resurser. Hur kan techbranschen, svenska företag, civilsamhället och myndigheter samarbeta för att öka effekten per krona? Hur nyttjar vi AI, digitalisering och innovation för ett mer hållbart, effektivt och etiskt bistånd?
Hur ser väljarnas relation till naturen ut och hur är deras vilja att lära sig mer om religion? Hur ser de på kyrkans betydelse vid kris? Spelar det roll hur meningsfulla väljarna uppfattar sina liv? Har det med politik och hur man röstar att göra? Vad kan vi lära oss av svaren?
Med hjälp av Surveyinstitutet har Enskilda Högskolan Stockholm och Valv ställt frågor kring väljarnas relation till naturen, kyrkans betydelse vid kris och viljan att lära sig mer om religion. Här ställs också frågan hur meningsfulla de uppfattar sina liv. Har det med politik att göra? Finns det till och med en koppling till vilket parti man röstar på?
Medverkande:
Arrangörer: Enskilda Högskolan Stockholm, Valv, Equmeniakyrkan, Studieförbundet Bilda
Vad vill vi veta och inte veta om våra liv? Vad händer om man tar ett gentest och får ett resultat man inte räknat med? Hur tillförlitliga är testerna och vad gör vi med svaren vi får? Vad händer om man tvingas leva fast man inte vill?
Hur mycket sanning tål vi om våra liv – och vår död? Vad gör vi om ett gentest avslöjar något vi inte vill veta? Hur tillförlitliga är svaren – och vad gör vi med dem? Människan har fått livet som en gåva – men har vi också rätt att lämna tillbaka det? Om vi kan förutse livets slut, borde vi få välja ett annat slut? När tekniken håller oss vid liv, var går gränsen för rätten att dö? Vilken respekt behöver vi visa för en annan människas lidande och kanske dödshotande sjukdom?
Arrangör: Equmeniakyrkan, Studieförbundet Bilda